Att välja skola och program
För vissa är valet lätt, för andra är det svårare. Men en sak är säker – det finns en gymnasieutbildning för alla.
Det är mycket att tänka på inför val av skola och gymnasieutbildning. Här har vi samlat information och inspiration som kan vara till hjälp i ditt viktiga val. Välj gymnasieutbildning med både förnuft och magkänsla. Lycka till!
Checklista - det här är bra att ha koll på
Med lite grundarbete kan du öka chanserna för att ditt gymnasieval ska bli så rätt som möjligt. Här har vi punktat några saker som kan vara bra att tänka på inför ditt val av gymnasieprogram. Ta reda på fakta! Ställ frågor och jämför olika alternativ.
Du själv
Skriv ner vad som är viktigt för just dig och jämför med vad skolorna erbjuder. Kanske vill du kunna läsa ett visst språk? Kunna syssla med en speciell idrott? Eller arbeta enligt ett visst arbetssätt? Skjut inte upp gymnasievalet till sista sekunden, utan ge dig själv god tid att ta reda på mer om olika alternativ.
Utbildningens innehåll
Om du väljer en utbildning du verkligen är intresserad av är chansen större att det går bra. När du gör ditt val, titta noga på utbildningens innehåll och se till att du får med dig det du behöver ut i arbetslivet och inför vidare studier.
Studier
Planerar du att läsa vidare efter gymnasieskolan? Kontrollera vilken behörighet du kan komma att behöva och jämför med vad du läser på på de olika gymnasieprogrammen och vilka kurser gymnasieskolan erbjuder att välja mellan. Du kan söka bland utbildningar du kan gå efter gymnasieskolan i den kommande söktjänsten där du kan söka utbildningar för vuxna. Där ser du även vilken behörighet du behöver för att gå utbildningen.
Arbete
Alla utbildningar ska så klart leda fram till ett jobb så småningom. På Arbetsförmedlingens webbplats finns information som beskriver olika yrken och även prognoser över framtidsutsikter för olika yrken. Framtidsutsikter för olika yrken innebär hur lätt det är att få jobb inom ett yrke på kort och lång sikt. Tänk på att en prognos alltid är en gissning men att det ändå kan vara bra att veta hur prognosen ser ut när du ska göra ditt gymnasieval och väljer mellan olika program och yrken.
Hitta yrken på Arbetsförmedlingens webbplats
Länk till annan webbplats.
Egna val
Vad erbjuder skolan för möjligheter att välja bland olika kurser?
Inom det individuella valet på yrkesprogrammen ska skolan erbjuda kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Estetiska kurser och kurser i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på samtliga program.
Språk
Vilka språk erbjuder skolan? Språk är en värdefull kompetens som du har nytta av hela livet. Observera att högre kurser i engelska och moderna språk ger extra poäng när du söker till högskolan.
Gå klart!
Undersökningar visar att den som har absolut sämst utgångspunkt på arbetsmarknaden är den som hoppat av gymnasieskolan och aldrig slutfört den. Även om det känns motigt ibland - försök att slutföra dina studier och ta ut en examen. Se till att få hjälp från skolan om det kör ihop sig med något eller flera ämnen. Kontakta din mentor, studie- och yrkesvägledaren, en lärare du har förtroende för eller kuratorn.
Att fundera på eller diskutera efter filmen
- Valkompetens är att veta om vad som finns att välja mellan, ha kunskap om sig själv, kunna ta beslut och genomföra dem. Varför är det viktigt att ha valkompetens?
- Vad vet jag om gymnasieskolan, och hur tar jag reda på mer?
- I filmen nämns olika saker som påverkar hur man väljer. Vad påverkar just mig och på vilket sätt?
- Varför gör jag just det här valet?
- Vad kan hända om jag väljer ett gymnasieprogram som jag inte vet så mycket om?
- Vad är viktigast för just mig?
- Hur kan man använda frågan: Varför? när man pratar om gymnasievalet?
Ditt val av skola
Alla barn och ungdomar har rätt till en bra skola. Alla har också rätt att välja vilken skola de vill gå i. Rättigheterna har vissa begränsningar. Här kan du läsa mer om reglerna vid val av gymnasieskola.
Regler vid val av gymnasieskola
Skolor skiljer sig åt på flera sätt
Profil
Valfriheten har gjort att skolor profilerar sig på olika sätt. De vill kanske satsa på något de är extra bra på och förstås också locka elever.
Resultat
Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens tillsyn visar att skolor skiljer sig åt när det gäller hur väl de nationella målen uppfylls. Resultaten på nationella prov ser olika ut mellan skolor och elevernas betyg skiljer sig åt. Det kan bero på olika saker. Ofta brukar elevernas bakgrund lyftas fram som en faktor som påverkar resultaten.
Men oavsett vilka elever som går går på skolan ska den ha bra undervisning och vara en trygg miljö för alla barn. Skolan ska hjälpa alla elever att nå så långt som det är möjligt. Det är en fråga om likvärdighet och rättvisa.
Kursutbud - Ditt val av gymnasieskola kan påverka din behörighet till vidare studier
Kursutbudet inom programfördjupning och individuellt val varierar från skola till skola. Alla kurser som krävs för att du ska få den särskilda behörigheten du vill ha erbjuds inte alltid. Kolla därför kursutbudet när du väljer skola.
Hur ska man veta vilken skola som är bra?
Att få en helhetsbild av en skola kräver att man tar reda på fakta och sätter ihop olika pusselbitar. Framförallt ska man fråga sig vad man själv tycker är viktigt. I sökverktyget hitta och jämför gymnasieskolor här på utbildningsguiden hittar du ett antal utvalda statistikmått som du kan jämföra.
Hitta och jämför gymnasieskolor
Det finns också många saker som inte mäts i Skolverkets statistik men som har betydelse för skolors kvalitet. Här kommer förslag på områden som kan vara intressanta att ta reda på mer om genom att fråga skolan. Tänk igenom vad som är viktigt för dig och vilka frågor du vill ha svar på när du har kontakt med skolan eller går på skolans öppna hus.
Förslag på frågor till skolan
Förslag på frågor till skolan
- Verkar skolan ha höga ambitioner för alla elever?
- Hur arbetar skolan för att alla elever ska nå målen?
- Om någon elev vill gå snabbare framåt – hur hanterar skolan det?
- Elever som har behov av särskilt stöd – hur arbetar skolan med dem?
- Hur arbetar skolan för att få arbetsro på lektionerna?
- Är det en stor eller liten skola, och vad passar mig bäst?
- Avståndet till skolan och eventuell resväg.
- Om du är intresserad av en skola med speciell profil – ta reda på hur mycket tid som faktiskt ägnas åt profilämnet.
- Vad har man för arbetssätt på skolan? Är det något speciellt skolan vill lyfta fram?
- Hur ser skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling ut?
- Hur ser lokaler för olika ämnen, raster och skolgården ut? Finns alla lokaler i skolan eller ligger de någon annanstans?
- Skolmaten – var lagas den? Kostar den något (på gymnasieskolan)? Finns det en matsal eller får eleverna måltidskuponger?
- Hur nöjda är eleverna som går på skolan med undervisningen och miljön? Fråga efter resultat från enkäter eller andra undersökningar.
- Trivs lärarna, hur ser personalomsättningen ut?
- Hur ser tillgången till skolhälsovård, kurator, psykolog och studie och yrkesvägledare ut?
- Rektors ledarskap, vilka områden lyfter rektor upp som viktiga?
- Vad säger Skolinspektionens senaste granskning av skolan?
Några extra frågor för gymnasieskolan:
- De olika programmen och inriktningarna ger olika behörigheter till vidare studier. I vissa fall måste du själv aktivt välja att läsa olika kurser inom programmet. Du behöver ta reda på om skolan ger möjlighet att läsa in olika behörighetsgivande kurser.
- Vilka arbetsplatser har skolan kontakt med för elevernas arbetsplatsförlagda lärande på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen? Fråga vad före detta elever gör efter utbildningen, har de jobb och inom vilken bransch?
Förslag på frågor till skolan
- Verkar skolan ha höga ambitioner för alla elever?
- Hur arbetar skolan för att alla elever ska nå målen?
- Om någon elev vill gå snabbare framåt – hur hanterar skolan det?
- Elever som har behov av särskilt stöd – hur arbetar skolan med dem?
- Hur arbetar skolan för att få arbetsro på lektionerna?
- Är det en stor eller liten skola, och vad passar mig bäst?
- Avståndet till skolan och eventuell resväg.
- Om du är intresserad av en skola med speciell profil – ta reda på hur mycket tid som faktiskt ägnas åt profilämnet.
- Vad har man för arbetssätt på skolan? Är det något speciellt skolan vill lyfta fram?
- Hur ser skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling ut?
- Hur ser lokaler för olika ämnen, raster och skolgården ut? Finns alla lokaler i skolan eller ligger de någon annanstans?
- Skolmaten – var lagas den? Kostar den något (på gymnasieskolan)? Finns det en matsal eller får eleverna måltidskuponger?
- Hur nöjda är eleverna som går på skolan med undervisningen och miljön? Fråga efter resultat från enkäter eller andra undersökningar.
- Trivs lärarna, hur ser personalomsättningen ut?
- Hur ser tillgången till skolhälsovård, kurator, psykolog och studie och yrkesvägledare ut?
- Rektors ledarskap, vilka områden lyfter rektor upp som viktiga?
- Vad säger Skolinspektionens senaste granskning av skolan?
Några extra frågor för gymnasieskolan:
- De olika programmen och inriktningarna ger olika behörigheter till vidare studier. I vissa fall måste du själv aktivt välja att läsa olika kurser inom programmet. Du behöver ta reda på om skolan ger möjlighet att läsa in olika behörighetsgivande kurser.
- Vilka arbetsplatser har skolan kontakt med för elevernas arbetsplatsförlagda lärande på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen? Fråga vad före detta elever gör efter utbildningen, har de jobb och inom vilken bransch?
Plugga och jobba med hälsan i behåll
En del utbildningar och yrken kan innebära hälsorisker för vissa personer. På Jobba frisk kan du läsa om medicinska aspekter på gymnasievalet, alltså vilka hälsorisker som kan finnas med att välja ett visst program eller ett visst yrke.
Jobbguide – risker i olika yrken (jobbafrisk.se) Länk till annan webbplats.
Fristående skolor
Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en annan huvudman (ägare) än de som anordnas av kommunen. För att bedriva en fristående skola måste huvudmannen ha tillstånd av Skolinspektionen för den enskilda skolan.