Det är inte sant, bara för att alla säger det!

Det är lätt att bli stressad över gymnasievalet och orolig för att välja fel. Men tänk så här: Vad tycker jag är kul och intressant?

Tänk inte så mycket på att andra ska bli nöjda - det är du som ska trivas under dina tre år i gymnasiet. Viktigast av allt - tänk inte på valet som att du väljer hela din framtid.

Fråga människor som du känner om de sysslar med det som de trodde att de skulle göra när de var 15 år. Du kommer att märka att många har ändrat sig på vägen. Det viktiga nu är att fundera på vad du är nyfiken på och välja med både hjärta och hjärna. Vilket program du än väljer, kommer du att ha nytta av det i framtiden.

Film: Våga välja gymnasieutbildning efter ditt intresse (tid 0:30 min)

Vanliga föreställningar om gymnasievalet

Föräldrar, syskon och kompisar kommer med råd och åsikter om vad du ska välja för att välja rätt. Råden stämmer inte alltid. Om du lyssnar för mycket på andras åsikter finns en risk att du gör ett val som blir rätt för andra, men inte för dig.

Läs igenom frågeställningarna nedan och se vilka du känner igen. Kom ihåg: Det är inte alltid sant, bara för att många säger det!

Avgör gymnasievalet din framtid?

- Nej, det är bara ett val av grundutbildning.

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Oavsett vilka kunskaper du skaffar dig nu så har du nytta av dem även om du byter område, yrke eller till och med land längre fram. Glöm inte att de flesta vuxna har bytt karriär både en och två gånger.

Hur håller jag alla dörrar öppna?

- Valfriheten är stor efter alla program

Dekorationsbild dörr

Eftersom många är osäkra på vad de egentligen vill jobba med i framtiden tänker de att de ska välja ett program som är brett och håller de flesta dörrarna mot framtiden öppna. Men finns det egentligen några program som stänger dörrar?

De högskoleförberedande programmen fokuserar på att ge dig de ämneskunskaper och den behörighet som du måste ha för att kunna plugga vidare på universitet eller högskola. Till exempel språk, historia och matematik.

Men du kan också välja att söka arbete direkt efter du har gått ett högskoleförberedande program, det är det många som gör.

Yrkesprogrammen fokuserar på att ge dig de specialkunskaper som krävs för att kunna börja jobba direkt efter gymnasiet. Yrkesprogrammen ger specialkunskaperför olika yrken, till exempel barnskötare, undersköterska, kock, väktare, snickare, murare, elektriker eller smed.

Dessutom kan du välja att läsa kurser som ger dig grundläggande behörighet till högskolan.

Om behörighet till högskolan

Att vara ”behörig” innebär att ha de förkunskaper som krävs för att kunna söka in på en specifik utbildning. Olika utbildningar på högskolan kräver olika förkunskaper (behörighet) och gymnasieskolans program ger olika förkunskaper.

Man skiljer mellan grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven gäller för alla utbildningar på högskolan. För många utbildningar krävs dessutom en särskild behörighet. Vad som ingår i den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till.

Vad är grundläggande behörighet?

För att få grundläggande behörighet måste du ha:

  • examen från ett högskoleförberedande program, eller
  • yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.

Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar. Till vissa utbildningar krävs bara grundläggande behörighet.

För att få grundläggande behörighet måste du ha:

  • examen från ett högskoleförberedande program, eller
  • yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.

Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar. Till vissa utbildningar krävs bara grundläggande behörighet.

Vad är särskild behörighet?

I särskild behörighet till ett visst program eller en kurs ingår alltid krav på att den sökande har grundläggande behörighet plus särskilda förkunskapskrav som är kopplade till utbildningens innehåll.

I de särskilda förkunskapsgkraven ingår ofta godkända betyg från specifika kurser i olika ämnen inom gymnasieskolan. I särskilda behörighetskrav kan det också ingå krav på arbetslivserfarenhet eller att man redan har tagit vissa kurser på högskolan.

I särskild behörighet till ett visst program eller en kurs ingår alltid krav på att den sökande har grundläggande behörighet plus särskilda förkunskapskrav som är kopplade till utbildningens innehåll.

I de särskilda förkunskapsgkraven ingår ofta godkända betyg från specifika kurser i olika ämnen inom gymnasieskolan. I särskilda behörighetskrav kan det också ingå krav på arbetslivserfarenhet eller att man redan har tagit vissa kurser på högskolan.

Testa behörighetsvisaren!

Vet du redan vilket yrke du är intresserad av att jobba med och vill veta vilket högskoleförberedande program som du behöver gå för att få rätt behörighet? Då kan du testa behörighetsvisaren.

Till behörighetsvisaren

Använd behörighetsvisaren för att se:

  • vilka förkunskaper som de olika programmen ger och
  • vilka förkunskaper du behöver för att vara behörig till några exempel på utbildningar på högskolan.

Observera att alla utbildningar finns inte med

De högskoleutbildningar som visas i behörighetsvisaren är de som ger en yrkesexamen från högskolan. Universitets- och högskolerådet (UHR) bestämmer behörighetskraven till dem. Det gör att kraven är desamma på alla lärosäten där utbildningen ges.

Det finns många fler utbildningar på högskolan och även en mängd yrkesutbildningar inom gymnasieskolan och yrkeshögskolan.

Fakta om yrken

På Arbetsförmedlingens hemsida kan du läsa om hundratals olika yrken, vad de innebär för arbetsuppgifter, vilka förmågor som är bra att ha inom olika yrken och chanserna att få jobb på fem års sikt. Här hittar du också uppgifter om vad som är medellön för många yrken.

Hitta yrken på Arbetsförmedlingens webbplatslänk till annan webbplats

Vad är yrkeshögskolan?

På yrkeshögskolan kan du vidareutbilda dig inom olika yrken efter gymnasiet. Det finns yrkeshögskoleutbildningar inom många olika områden som till exempel bygg, ekonomi, försäljning, IT, turism, sjukvård, lantbruk, media, design, teknik och industriell tillverkning.

Läs mer på yrkeshögskolans webbplatslänk till annan webbplats

Är det viktigt att hitta en skola där man passar in?

- Nej, det viktiga är att följa sitt intresse.

Dekorationsbild gymnasiemytologin 2

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in, ett program som har status och ett alternativ som gör att man kan fortsätta att gå i skolan med sina kompisar.

Resultatet är att många väljer ett program som passar traditionerna, förväntningarna och vanorna bland vänner, familj och samhället i stort. Men kanske ett gymnasieprogram som de egentligen inte känner för.

Det märks till exempel genom att tjejer tvekar att välja ett program där det traditionellt nästan bara går killar, och killar tvekar att välja program där vi är vana vid att det går nästan bara tjejer.

Det som märks extra tydligt, är att många elever som egentligen är sugna på ett yrkesprogram, istället väljer ett högskoleförberedande program.

Under terminen byter fler elever från de högskoleförberedande programmen till något av yrkesprogrammen än tvärtom.

Valet till gymnasieskolan innebär en unik chans att vidga sitt kontaktnät och hitta nya vänner som delar de intressen man själv har, innerst inne.

För det är intresset som är viktigt, att hitta ett program som ger energi och känns spännande. Då blir det mycket lättare att lyckas och må bra under gymnasietiden.

Vad pluggar man på de olika programmen egentligen?

Se filmen om gymnasievalet – 12 yrkesprogram, 6 högskoleprogram, ett sextiotal inriktningar. Lyssna på eleverna och se vad de säger om utbildningarna.

Film: Att välja till gymnasieskolan (tid 18:59 min)

Vill du jobba utomlands?

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från byggnadsarbete till programmering. Självklart har du samma möjligheter att jobba utomlands.

Dekorationsbild flygplan

En fördel med yrkesprogrammen är att du får en yrkesutbildning som gör att du, direkt efter gymnasiet, har yrkeskunskaper som är eftertraktade både i Sverige och utomlands. Kan du till exempel elteknik, matlagning, måleri, svetsteknik, snickeri, bygg eller vård, så kan du i princip söka jobb var som helst – i alla fall inom EU. I din yrkesutbildning ingår ju också alltid engelska.

Hur funkar det att jobba inom EU?

En av idéerna med EU är att det ska vara enkelt att arbeta i de andra EU-länderna. Läs mer om hur det går till på ”arbeta och studera i EU” på eu-upplysningen.se

Om att bo, arbeta och studera utomlands på riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Kolla vilka utlandsjobb som finns just nu

På EURES – Den Europeiska Portalen För Rörlighet i Arbetslivet – kan du som vill jobba utomlands söka bland över 3,6 miljoner olika jobb just nu.

Hitta jobb på EURES-portalenlänk till annan webbplats

Alla yrkesprogram är möjliga att gå som gymnasial lärling!

Dekorationsbild avbruten penna

En lärlingsutbildning kan starta både första, andra eller tredje läsåret. Skillnaden är att du går minst halva din utbildning på en arbetsplats.

Resten av tiden är du i skolan och läser de gymnasiegemensamma ämnena såsom svenska och matematik och vissa delar av de yrkesämnen som du behöver i ditt yrke.

- Är lärlingsutbildning till för de som inte klarar nån annan utbildning?

- Nej, tvärtom är lärlingsutbildning krävande.

Lärlingsutbildning ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga.

Du får samma kunskaper som elever som går yrkesprogrammet till största delen på en skola, och du får samma examen, men lär dig på ett annat sätt och i en annan miljö.

Studieformen är krävande, men du får ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden och en snabbare väg in i ett yrke. Dessutom du får ett extra studiebidrag på 1 000 kr i månaden.

Även som lärling kan du läsa kurser som gör att du samtidigt får grundläggande behörighet till högskolan.

Fråga SYV om lärlingsutbildning!

Det skiljer sig mellan kommunerna hur många lärlingsplatser som finns inom olika program. Du måste själv ta reda på vilka möjligheter du har där du bor. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare!

Allt fler går som lärling

Just nu går nästan 13 300 elever (Skolverket, 2019) sitt yrkesprogram som gymnasial lärling, fler än någonsin tidigare. Hittills har 86 procent fått jobb direkt efter sin lärlingsutbildning.

Gör virtuella arbetsplatsbesök!

Worldskills Sweden låter dig göra virtuella arbetsplatsbesök med sina filmer på youtube.

Film: Testa att jobba som servitris/servitör (tid 1:50 min)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
Senast uppdaterad 26 juni 2020