Kim, undersköterska

Kim hamnade på vård- och omsorgsprogrammet och det blev en fullträff. Han vill arbeta kvar inom vården och funderar på att vidareutbilda sig till narkossköterska.

Hur kommer det sig att du blev undersköterska?

Jag visste att jag ville jobba praktiskt, men hade egentligen inte planerat att gå Vård- och omsorgsprogrammet. Jag skulle söka ett annat program men det blev borttaget och då hade jag vård som andrahandsval. Men jag blev otroligt fäst vid det direkt! Jag hade inte tänkt jobba med människor på det här sättet men ju mer vi läste om kroppen och anatomi desto mer intresserad blev jag. Det är spännande att få hjälpa människor med olika behov

Hur fick du ditt första jobb?

Alla i min klass hade fått jobb och jag var lite stressad över det men jag fick mitt första arbete två dagar innan studenten så det en bra tajming. Sedan dess har jag alltid haft jobb. Jag har provat på flera olika saker i mitt yrke. Det började med att jag jobbade natt inom hemtjänsten för att sedan gå över till dagar och kvällar. Jag har jobbat på en vårdcentral och nu jobbar jag på operationsavdelningen i Borås. Det har varit kul att testa på olika saker för sättet man jobbar på skiljer sig åt beroende på vilken typ av arbetsplats man är på.

Vad är det som gör ditt jobb roligt?

Vi jobbar alltid i team tillsammans med operationssköterskor och narkossköterskor och vårt samarbete tillsammans betyder allt för att våra patienter ska känna sig trygga. Det är helt enkelt en förutsättning att vi kollegor har det bra tillsammans för att vi ska göra ett bra jobb. Det är fint.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

Det finns ingen typisk dag – det är det som är det roligaste med jobbet! Går jag till jobbet en måndag vet jag inte vad jag som ska hända eller vad jag ska göra, alla dagar ser olika ut. Jag jobbar med akutverksamhet så det kan skifta väldigt fort, det kan vara väldigt lugnt ena stunden för att i nästa, pang!, bli fullt ös. Vi utför hela tiden olika kirurgiska och ortopediska ingrepp vilket gör att arbetet varierar väldigt mycket.

När blir du stolt som undersköterska?
Jag tycker att det känns fint när jag kan lugna barn som ska opereras. När vi i ett arbetsteam visar att vi är avslappnade, har roligt och skojar så smittar de oftast av sig på barnen och deras föräldrar och de blir också lugna. Det händer ofta att barn tycker det är väldigt jobbigt att behöva sövas inför en operation då är det en fin känsla att kunna få dem att lugna sig och inte vara rädd.

Var ser du dig själv om fem år?

Jag vill verkligen bli kvar inom vården men jag vet inte riktigt vad jag kommer att göra då. Kanske jobbar jag inom operationsvården som narkossköterska eller operationssköterska. Det vore väldigt kul.