Förskoleklass, grundskoleutbildning och fritidshem

För barn mellan 6 och 16 år.

De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Efter förskoleklassen börjar de i den nioåriga grundskolan. Fritidshem är ett komplement till förskoleklass och grundskoleutbildning och ska erbjuda elever en meningsfull fritid under tiden när föräldrarna arbetar eller studerar.

Illustrerar förskoleklass

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. Då börjar de flesta barn i förskoleklass. Efter förskoleklassen börjar barnen i grundskolan eller motsvarande skolformer. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin.

Skolor kan vara kommunala eller fristående

Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet.

Varje grundskola har möjlighet att ha olika inriktningar, till exem­pel engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser.

Fristående skolor är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala skolor. Fristående skolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen.

Förskoleklass

Alla barn ska gå förskoleklass från det år de fyller sex år men i vissa fall kan barnet börja vid fem eller sju års ålder. Förskoleklassen är avgiftsfri och omfattar minst 525 timmar under ett läsår.

Undervisningen ska stimulera till utveckling och lärande. Den ska också förbereda för fortsatt utbildning. Lek, skapande och utforskande är viktiga delar för barns lärande.

Verksamheten i förskoleklassen

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen syftar också till att ge barnen möjlighet att utveckla goda relationer till kamrater och att känna tillhörighet och trygghet i gruppen. Likaså ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla samarbetsförmåga utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt.

Undervisningen ska ge förutsättning för eleverna att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, att lösa problem och att omsätta idéerna i handling.

I förskoleklassen får eleverna kommunicera både muntligt och skriftligt i olika sammanhang. Genom olika estetiska uttrycksformer lär sig barnen att kommunicera på olika sätt med hjälp av exempelvis drama, dans, musik, bild och form. I förskoleklassen ingår också att använda matematiska begrepp för att lösa problem och att utforska och beskriva händelser och samband i naturen eller på andra platser som förskoleklassen besöker. Förskoleklassen ska ge möjlighet för eleverna att pröva på att röra sig i olika miljöer för att de ska förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. Verksamheten kan pågå i max 6 timmar per dag.

Det är kommunerna som ansvarar för att eleverna erbjuds förskoleklass. Förskoleklass som anordnas av fristående skolor är ett alternativ till den kommunala verksamheten.

Grundskoleutbildning

Illustrerar grundskoleutbildning

Grundskoleutbildning kan genomföras i flera olika skolformer, förutom i grundskolan även i grundsärskolan, specialskolan, sameskolan eller i förberedande dansarutbildning. Grundskoleutbildning kan även genomföras i olika former utomlands.

Verksamheten i grundskolan

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och utveckla deras förmåga att självständigt söka kunskap. Utbildningen i grundskolan ska ge eleverna kunskaper och bidra till personlig utveckling för alla elever. Den ska förbereda eleverna för aktiva livsval, främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundskolan ska ge en bra grund för fortsatt utbildning.

Grundskolans timplan och kursplan

I skolans timplan finns beskrivet vilka ämnen som ingår i utbildningen och hur de fördelas mellan de olika årskurserna. Elever som går i grundskolan har rätt till ett antal garanterade undervisningstimmar. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin.

Eleverna i grundskolan studerar svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska, praktisk-estetiska ämnen, teknik, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, modersmål och moderna språk.

För varje ämne i skolan finns en kursplan. Den beskriver vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper ditt barn ska ges möjlighet att utveckla inom ämnet.

Verksamheten i skolan ska stämma överens med samhällets demokratiska värderingar och alla som arbetar i skolan ska respektera varje människas värde och vår miljö. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade och ges likvärdiga förutsättningar i skolan.

Bedömning och lärande i grundskolan

I skolan får eleven löpande information om vad han eller hon har lärt sig i förhållande till undervisningens mål. Läraren, eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda elever framåt i deras lärande. Lärare och elev samtalar också om hur eleven ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad eleven behöver och redan kan. Det är viktigt att eleven själva får förståelse för sitt eget lärande och behov av utveckling.

Utvecklingssamtal i grundskolan

Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska ge en bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling och lärande. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång. Här tar man bland annat upp elevens eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

I de årskurser där betyg inte ges ska en skriftlig individuell utvecklingsplan skrivas en gång per läsår. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen och planering av elevens fortsatta skolgång.

Betyg och betygssättning i grundskolan

I slutet av varje termin från och med årskurs 6 får eleverna betyg i de ämnen som har ingått i undervisningen. Slutbetyg sätts när årskurs 9 avslutas eftersom då är eleven färdig med grundskolan. Med slutbetyget söker eleven in till gymnasieskolan.

Betygsskalan har sex steg: A – F. A-E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat. Ett streck i betyget sätts om en elev haft så stor frånvaro att läraren inte kan sätta betyg.

Grundsärskolan

Illustrerar särskola

Grundsärskolan är till för barn mellan 7 och 16 år som har en utvecklingsstörning/ intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada. Grundsärskolan är anpassad efter varje elevs förutsättningar och behov. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och bidra till utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället.

Verksamheten i grundsärskolan

Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället.

Elever som går i grundsärskolan och behöver gå på fritidshem söker plats på fritidshem som hör till grundskolan eller specialskolan. Läs mer i avsnitt om fritidshem nedan.

Grundsärskolans timplan och kursplan

I timplanen finns beskrivet vilka ämnen som ingår i utbildningen och hur de fördelas mellan de olika årskurserna. Elever som går i grundsärskolan har rätt till ett antal garanterade undervisningstimmar.

Eleverna i grundsärskolan studerar ämnen eller ämnesområden. De ämnen som ingår är svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska, praktisk-estetiska ämnen, teknik, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen. De som inte har möjlighet att studera ämnen kan studera ämnesområdena vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

För varje ämne i skolan finns en kursplan. Den beskriver vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper ditt barn ska ges möjlighet att utveckla inom ämnet.

Verksamheten i skolan ska stämma överens med samhällets demokratiska värderingar och alla som arbetar i skolan ska respektera varje människas värde och vår miljö. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade och ges likvärdiga förutsättningar i skolan.

Bedömning och lärande i grundsärskolan

I skolan får eleven löpande information om vad han eller hon har lärt sig i förhållande till undervisningens mål.

Läraren, eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda elever framåt i deras lärande. Lärare och elev samtalar också om hur eleven ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad eleven behöver och redan kan. Det är viktigt att eleven själva får förståelse för sitt eget lärande och behov av utveckling.

Utvecklingssamtal i grundsärskolan

Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska ge en allsidig bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka.

Vid utvecklingssamtalet ska en skriftlig individuell utvecklingsplan skrivas dels för elever i årskurs 1-5, dels för de elever som inte får betyg i årskurs 6-9. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla omdömen och en framåtsyftande planering.

Betyg och betygssättning i grundsärskolan

I grundsärskolan sätts bara betyg i ämnen om vårdnadshavaren eller eleven begär det. Det gäller inte ämnesområden, där sätts inte betyg. Betygsskalan har fem steg: A, B, C, D och E. A är det högsta betyget och E är det lägsta godkända betyget. Om eleven inte uppnår kraven för betyget E sätts inget betyg.

Fritidshem

Fritidshemmet är till för elever mellan sex och 13 år. Det är öppet före och efter skoltid samt under skollov när föräldrarna arbetar eller studerar.

Illustrerar fritidshem

Fritidshemmen kompletterar utbildningen i förskoleklassen och skolan till och med årskurs 6. Syftet med fritidshemmen är att stimulera elevers utveckling och lärande och erbjuda dem en meningsfull fritid. Samtidigt gör fritidshemmet det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete.

Verksamheten i fritidshemmet

Fritidshemmet kompletterar skolan på två sätt:

  • Genom att ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven.
  • Genom att ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de som de får i skolan.

Tillsammans ska förskoleklass, skola och fritidshem bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande. Utbildningen ska ta vara på elevernas lust att lära och bör utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter. Verksamheten ska anpassas till att elever har olika förutsättningar.

Fritidshemmen är öppna hela året utom svenska storhelger och lördag-söndag. Eleverna har möjlighet att vara där på dagtid innan och efter skoltid och är anpassat till föräldrarnas arbete eller studier och till elevernas behov.

Fritidshemmen är ofta samordnade med skolan. Samordningen kan gälla personal, lokaler och den pedagogiska verksamheten.

För elever i åldern 10 till och med 13 år kan kommunen även bedriva öppen fritidsverksamhet. Öppen fritidsverksamhet är en pedagogisk verksamhet i grupp för elever som går i årskurs 4 - 6. Öppen fritids är frivillig och ska genom pedagogisk verksamhet komplettera utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer. Verksamheten erbjuder inte omvårdnad och tillsyn på samma sätt som ett fritidshem utan erbjuder aktiviteter som är anpassade till åldersgruppen.

Vilka går i fritidshemmet?

Kommunerna är skyldiga att erbjuda utbildning i fritidshem till elever från och med 6 års ålder till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.

Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det kommer fram att eleven har behov av en sådan plats. Utbildningen ska erbjudas vid, eller i närheten av, den skolenhet där eleven går i skola. Elever som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska erbjudas utbildning i fritidshem.

Avgifter

Kommunerna får ta ut en rimlig avgift för plats i fritidshem. Avgiftens storlek bestäms av föräldrarnas inkomstnivå. I dag använder alla kommuner ett system med maxtaxa. Maxtaxan innebär en övre gräns för hur hög avgiften får bli för olika familjer.

Alla kommuner använder ett system med maxtaxa. Maxtaxan innebär en övre gräns för hur hög avgiften får bli för olika familjer.

Specialskolan

Specialskolan är till för elever som har hörselnedsättning, synnedsättning, grav språkstörning eller kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Undervisningen är anpassad efter elevens behov och möjligheter. Undervisningen motsvarar i stort den utbildning som ges i grundskolan. Specialskolan består av 10 årskurser.

Det finns tio specialskolor runtom i landet med olika inriktningar. De olika skolorna är till för:

  • elever som är döva eller har en hörselnedsättning
  • elever med grav språkstörning
  • elever som har en synnedsättning och någon mer funktionsnedsättning och
  • elever som är döva eller har en hörselnedsättning tillsammans med utvecklingsstörning och för elever som har medfödd eller förvärvad dövblindhet.

Hur söker man till specialskolan?

Ansökan till specialskola årskurs 1 - 10 skickar du till Specialpedagogiska myndigheten (SPSM), som fattar beslut om en elev ska tas emot i specialskolan.

Specialpedagogiska myndigheten, SPSM:s, webbplatslänk till annan webbplats

Bedömning och lärande i specialskolan

I skolan får eleven löpande information om vad han eller hon har lärt sig i förhållande till undervisningens mål.

Läraren, eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda elever framåt i deras lärande. Lärare och elev samtalar också om hur eleven ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad eleven behöver och redan kan. Det är viktigt att eleven själv får förståelse för sitt eget lärande och behov av utveckling.

Utvecklingssamtal i specialskolan

Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska beskriva elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav.

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling och lärande. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång. Här tar man bland annat också upp elevens eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

I de årskurser där betyg inte ges ska eleven i stället få en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång per år. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen och en planering av vad skolan ska göra och vad eleven själv och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt.

Betyg och betygsättning i specialskolan

I specialskolan ges betyg från och med slutet av höstterminen i årskurs 7. Betygsskalan har sex betygssteg från A till F där F står för ej godkänt resultat. Efter årskurs 10 ges slutbetyg.

Senast uppdaterad 27 mars 2020