• Start
  • Om oss
  • Om insamling av uppgifter och statistik

Om insamling av uppgifter och statistik

Varje läsår samlas uppgifter in om elever, personal, betyg och prov. Insamlingen sker vid olika tidpunkter under läsåret och genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av Skolverket.

Insamling och kvalitet

Statistikuppgifterna samlas in och publiceras vid olika tidpunkter på året. Det gör att det periodvis är olika elevunderlag för olika statistikuppgifter på skolan som visas. Vid respektive mått anges vilken termin eller läsår uppgiften avser.

Under insamlingen granskas uppgifterna av SCB. Orimliga uppgifter kontrolleras med uppgiftslämnaren. Ansvarig för att lämna uppgifter är huvudmannen, dvs. kommunala eller fristående huvudmän, men uppgifterna lämnas oftast av skolorna. Det är uppgiftslämnaren som ansvarar för att rapportera korrekta uppgifter.

Att samla in, bearbeta och publicera uppgifter från skolor och huvudmän är ett omfattande arbete. Skolverket har ingen möjlighet att efter publicering av statistiken komplettera med saknade skolors resultat.

Skolenhet

Varje år samlar SCB in uppgifter från skolor på uppdrag av Skolverket. Som ett resultat av den nya skollagen (2010:800) samlas uppgifter in per skolenhet istället för per skola från och med läsåret 2012/13.

Varje skolenhet ska ha en rektor som ansvarar för ledning och samordning av det pedagogiska arbetet vid skolenheten. Det ska vara tydligt för elever och personal vem som är ansvarig rektor för den skolenhet de tillhör.

Vissa skolor har valt att organisera sig i flera skolenheter och har då gett skolenheterna namn som exempelvis Centralskolan 1 och Centralskolan 2.

Statistiken presenteras alltid för en skolenhet. Inom gymnasieskolan kan ibland samma program återfinnas på flera skolenheter på det som i dagligt tal kallas för en skola. Programmet kan då ha olika resultat vilket till exempel kan bero på att skolenheterna ansvarar för olika inriktningar på programmet.

Skolverket strävar efter att göra informationen tydligare men hänvisar så länge till huvudmännens och skolornas egna informationstjänster.

Gymnasieskolans personalstatistik

Personalstatistiken redovisas per skolenhet, inte per program. Jämförelser av uppgifter avseende lärarstatistik på gymnasienivå bör därför göras med försiktighet. Notera att gymnasieskolans program har olika behov av lärartäthet på grund av programmens uppbyggnad och innehåll. Uppgifterna blir därmed svåra att jämföra på ett rättvist sätt då skolenheterna har olika program.

Få elever

Om det är färre än 10 elever på en skolenhet visas inte några resultat för den skolenheten. Det gäller även resultatmått . För att undvika att enskilda elever identifieras står det "för litet underlag" visas två prickar (..) om uppgiften motsvarar färre än 10 elever.

Planerade studievägar på gymnasieskolan

Eftersom webbplatsen är tänkt att användas av elever och föräldrar i en valsituation är det skolornas planerade studievägar (program) till nästa hösttermin som man söker bland. Ibland kan ett program vara nytt på skolan och därför sakna statistik. En skola eller ett program kan också saknas på grund av att skolan inte rapporterat in sina planerade studievägar till Skolverket.

SALSA

SALSA är ett analysverktyg som ger en nyanserad bild av skolors betygsresultat genom att ta hänsyn till skolors förutsättningar. SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser.

Alla elever i Sverige har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning. Alla elever, oavsett social och kulturell bakgrund och var i landet eleverna bor, ska ges förutsättningar att klara av de kunskapskrav som finns uppställda för grundskolan. Utbildningen ska också kompensera för ogynnsamma hemförhållanden och andra olikartade förhållanden.

Syfte

Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet. SALSA är i första hand avsett för förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker. SALSA visar skolans bidrag till elevens kunskap genom att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och som skolan själv inte kan påverka.

SALSA beskriver hur mycket av skillnaderna av resultaten mellan olika skolor som beror på elevers olika sociala förutsättningar. Eftersom SALSA inte har information om allt som rör elever och skolor som påverkar resultatet i skolan går det inte att få fram fullständig förklaring till skillnaderna av resultaten mellan olika skolor.

SALSA är ett verktyg som lärare och rektorer kan använda för att analysera och reflektera över sin skolas resultat. Det är alltså ett komplement till den information som huvudmannen och skolan på lokal nivå själv tar fram.

SALSA kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett mått. Kom ihåg att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. SALSA ska inte användas för att rangordna skolor.

Vad bygger SALSA på?

SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. SALSA tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, nyinvandrade elever och fördelningen pojkar/flickor i skolorna. De mått på betygsresultat som används är ”andel elever som uppnått kunskapskraven” och ”genomsnittligt meritvärde”.

I SALSA ingår samtliga skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 9. Skolenheter som saknar information om mer än 25 procent av eleverna ingår inte i redovisningen av SALSA. Tillsammans med information om skolenheternas elevsammansättning beräknas ett modellberäknat resultat. Det innebär att varje skolenhet jämförs med samtliga skolenheter, dvs. det genomsnittliga resultatet för samtliga skolenheter.

SALSA redovisar skolenheters elevsammansättning i form av information om elevers bakgrund tillsammans med det faktiska resultatet av slutbetyg, det modellberäknade resultatet samt skillnaden mellan resultaten.

Bakgrundsfaktorer

Den starkaste förklaringsvariabeln i SALSA är elevernas föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå på skolan. Ju högre utbildningsnivå som elevernas föräldrar har desto högre är medelbetyget på skolan. Övriga förklaringsvariabler är andel pojkar och andel nyinvandrade elever där respektive hög andel ger lägre medelbetyg på skolan.

Föräldrarnas utbildningsnivå

För eleverna finns uppgifter om föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Dessa är indelade i tre nivåer som har poängsatts så här

  • genomgången folkskola/grundskola (1 poäng)
  • genomgången gymnasial utbildning (2 poäng)
  • eftergymnasial utbildning med minst 30 högskolepoäng (20 poäng om tagna innan 2007) (3 poäng).

Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det genomsnittlig utbildningsnivå som används för eleven. Annars är det den ena förälders utbildningsnivå som används. För varje skolenhet beräknas en genomsnittlig utbildningsnivå.

Utländsk bakgrund

Det är nyinvandrade elever som används som utländsk bakgrund. Det är elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. De har inte gått i svensk skola tidigare, är inte födda i Sverige eller har svenskfödda föräldrar. För varje skolenhet beräknas andel nyinvandrade elever. Nyinvandrade elever infördes i SALSA 2013. Tidigare var det två uppgifter som utgjorde utländsk bakgrund i SALSA, andel elever som är födda utomlands respektive andel elever som har utlandsfödda föräldrar.

Fördelning pojkar och flickor

Visas som andel pojkar på skolenheten.

Skolenhetens resultat av slutbetyg

Det s.k. faktiska betygsvärdet är skolenhetens resultat redovisat i måtten Andel elever som uppnått kunskapskraven och Genomsnittligt meritvärde.

Andel elever som uppnått kunskapskraven

Måttet visar hur stor andel elever som har godkänt slutbetyg i samtliga ämnen, av samtliga elever på skolenheten som har fått eller skulle ha fått slutbetyg. Eleven har uppnått kunskapskraven i alla ämnen han eller hon har eller ska ha betygssatts i. Elever som har anpassad studiegång i ett ämne har ej uppnått kunskapskravet i det ämnet. Det samma gäller elever med streck (-). Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen visar i vilken grad skolenheten har lyckats med målet att alla elever ska nå lägst godkänt betyg i varje ämne.

Det genomsnittliga meritvärdet

Måttet är det genomsnittliga meritvärdet för varje skolenhet. En elevs meritvärde är summan av betygsvärdena för de 16 bästa slutbetygen. Slutbetyget har omvandlats till en meritpoäng genom att E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 poäng. Den tidigare betygskalan (till och med 2012) omvandlade betygen till poäng enligt G=10, VG=15 och MVG=20 poäng. Varje elevs maxvärde är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, dvs. har minst ett betyg lägst E (tidigare G) som motsvarar 10 poäng.

Modellberäknat resultat

Det modellberäknade resultatet jämför skolenhetens genomsnittliga resultat med samtliga skolors genomsnittliga resultat i förhållande till hur elevsammansättningen är på de olika skolenheterna.

De beräknade betygsvärdena för varje skolenhet benämns som modellberäknade värden i SALSA. Det är ett modellberäknat värde för varje resultatmått Andel elever som uppnått kunskapskraven respektive det Genomsnittliga meritvärdet.

Skillnaden mellan faktiskt och beräknat betygsvärde

Skillnaden mellan skolenhetens faktiska betygsvärde och det modellberäknade betygsvärdet kallas residual. Residualen är antingen positiv, negativ eller noll vilket innebär att en skolenhets betygsvärde ligger över, under eller lika det modellberäknade betygsvärdet. Residualen visar om en skolenhets resultat är högre eller lägre jämfört med om skolenheten påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla skolenheter. Residualen benämns i figuren som skillnaden mellan faktiskt och beräknat värde.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?