Att välja skola och program

För vissa är valet lätt, för andra är det svårare. Men en sak är säker – det finns en gymnasieutbildning för alla.

Ditt val

Det är mycket att tänka på inför val av skola och gymnasieutbildning. Här har vi samlat information och inspiration som kan vara till hjälp i ditt viktiga val. Välj gymnasieutbildning med både förnuft och magkänsla. Lycka till!

Film om gymnasievalet

Se filmen om gymnasievalet. Här berättar vi mer om valet och svarar på frågor från elever. Filmen finns textad på flera språk. Du hittar filmerna i spellistan Gymnasieskola – gymnasievalet länk till annan webbplats i Skolverkets youtubekanal.

Ditt val av program

Med lite grundarbete kan du öka chanserna för att ditt gymnasieval ska bli så rätt som möjligt. Här har vi punktat några saker som kan vara bra att tänka på inför ditt val av gymnasieprogram. Ta reda på fakta! Ställ frågor och jämför olika alternativ.

Du själv

Skriv ner vad som är viktigt för just dig och jämför med vad skolorna erbjuder. Kanske vill du kunna läsa ett visst språk? Kunna syssla med en speciell idrott? Eller arbeta enligt ett visst arbetssätt? Skjut inte upp gymnasievalet till sista sekunden, utan ge dig själv god tid att ta reda på mer om olika alternativ.

Utbildningens innehåll

Om du väljer en utbildning du verkligen är intresserad av är chansen större att det går bra. När du gör ditt val, titta noga på utbildningens innehåll och se till att du får med dig det du behöver ut i arbetslivet och inför vidare studier.

Studier

Planerar du att läsa vidare efter gymnasieskolan? Kontrollera vilken behörighet du kan komma att behöva och jämför med vad du läser på på de olika gymnasieprogrammen och vilka kurser gymnasieskolan erbjuder att välja mellan. Du kan söka bland utbildningar du kan gå efter gymnasieskolan i xxx söktjänst Utbildning för vuxna. Där ser du även vilken behörighet du behöver för att gå utbildningen.

Arbete

Alla utbildningar ska så klart leda fram till ett jobb så småningom. På Arbetsförmedlingens yrkeskompass kan du läsa om hur lätt det är att få jobb inom ett yrke på kort och lång sikt. Tänk på att en prognos alltid är en gissning men att det ändå kan vara bra att veta hur prognosen ser ut när du ska göra ditt gymnasieval och väljer mellan olika program och yrken.

Yrkeskompassen, framtidsutsikter för 200 olika jobb (Arbetsförmedlingen) länk till annan webbplats

Egna val

Vad erbjuder skolan för möjligheter att välja bland olika kurser?

Inom det individuella valet på yrkesprogrammen ska skolan erbjuda kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. Estetiska kurser och kurser i idrott och hälsa ska alltid erbjudas på samtliga program.

Språk

Vilka språk erbjuder skolan? Språk är en värdefull kompetens som du har nytta av hela livet. Observera att högre kurser i engelska och moderna språk ger extra poäng när du söker till högskolan.

Gå klart!

Undersökningar visar att den som har absolut sämst utgångspunkt på arbetsmarknaden är den som hoppat av gymnasieskolan och aldrig slutfört den. Även om det känns motigt ibland - försök att slutföra dina studier och ta ut en examen. Se till att få hjälp från skolan om det kör ihop sig med något eller flera ämnen. Kontakta din mentor, studie- och yrkesvägledaren, en lärare du har förtroende för eller kuratorn.

Ditt val av skola

Alla barn och ungdomar har rätt till en bra skola. Alla har också rätt att välja vilken skola de vill gå i, med vissa begränsningar som du kan läsa mer om här: Regler vid val av gymnasieskola.

Skolor skiljer sig åt på flera sätt

Profil
Valfriheten har gjort att skolor profilerar sig på olika sätt. De vill kanske satsa på något de är extra bra på och förstås också locka elever.

Resultat
Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens tillsyn visar att skolor skiljer sig åt när det gäller hur väl de nationella målen uppfylls. Resultaten på nationella prov ser olika ut mellan skolor och elevernas betyg skiljer sig åt. Det kan bero på olika saker. Ofta brukar elevernas bakgrund lyftas fram som en faktor som påverkar resultaten.

Men oavsett vilka elever som går går på skolan ska den ha bra undervisning och vara en trygg miljö för alla barn. Skolan ska hjälpa alla elever att nå så långt som det är möjligt. Det är en fråga om likvärdighet och rättvisa.

Kursutbud - Ditt val av gymnasieskola kan påverka din behörighet till vidare studier
Kursutbudet inom programfördjupning och individuellt val varierar från skola till skola. Alla kurser som krävs för att du ska få den särskilda behörigheten du vill ha erbjuds inte alltid. Kolla därför kursutbudet när du väljer skola.

Hur ska man veta vilken skola som är bra?

Att få en helhetsbild av en skola kräver att man tar reda på fakta och sätter ihop olika pusselbitar. Framförallt ska man fråga sig vad man själv tycker är viktigt. I Sök och jämför gymnasieutbildningar, under Verktyg, hittar du ett antal utvalda statistikmått som du kan jämföra. Det finns också många saker som inte mäts i Skolverkets statistik. Här kommer förslag på områden som kan vara intressanta att ta reda på mer om. Tänk igenom vad som är viktigt för dig och vilka frågor du vill ha svar på när du har kontakt med skolan eller går på Öppet hus.

Förslag på frågor att ställa till skolor

Verkar skolan ha höga ambitioner för alla elever?
Hur arbetar skolan för att alla elever ska nå målen?
Om någon elev vill gå snabbare framåt – hur hanterar skolan det?
Elever som har behov av särskilt stöd – hur arbetar skolan med dem?
Hur arbetar skolan för att få arbetsro på lektionerna?
Är det en stor eller liten skola, och vad passar mig bäst?
Avståndet till skolan och eventuell resväg.
Om du är intresserad av en skola med speciell profil – ta reda på hur mycket tid som faktiskt ägnas åt profilämnet.
Vad har man för arbetssätt på skolan? Är det något speciellt skolan vill lyfta fram?
Hur ser skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling ut?
Hur ser lokaler för olika ämnen, raster och skolgården ut? Finns alla lokaler i skolan eller ligger de någon annanstans?
Skolmaten – var lagas den? Kostar den något (på gymnasieskolan)? Finns det en matsal eller får eleverna måltidskuponger?
Hur nöjda är eleverna som går på skolan med undervisningen och miljön? Fråga efter resultat från enkäter eller andra undersökningar.
Trivs lärarna, hur ser personalomsättningen ut?
Hur ser tillgången till skolhälsovård, kurator, psykolog och studie och yrkesvägledare ut?
Rektors ledarskap, vilka områden lyfter rektor upp som viktiga?
Vad säger Skolinspektionens senaste granskning av skolan?

Några extra frågor för gymnasieskolan:

De olika programmen och inriktningarna ger olika behörigheter till vidare studier. I vissa fall måste du själv aktivt välja att läsa olika kurser inom programmet. Du behöver ta reda på om skolan ger möjlighet att läsa in olika behörighetsgivande kurser. Här kan du läsa mer om behörighet till högskolan: Utbildningsinfo.se
Vilka arbetsplatser har skolan kontakt med för elevernas arbetsplatsförlagda lärande på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen? Fråga vad före detta elever gör efter utbildningen, har de jobb och inom vilken bransch?

Kvalitet i skolan

Öppna artikeln i nytt fönster för utskrift länk till annan webbplats

Skolan ska arbeta för att alla elever ska nå de nationella målen. Målen består av kunskaper och färdigheter i olika ämnen. Men skolarbetet ska också leda till personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Forskning och olika utvärderingar har visat att följande punkter är viktiga för hög kvalitet och goda resultat i skolan:

Både rektor och lärare visar tydligt pedagogiskt ledarskap

Det innebär att man på skolan måste ha en klar uppfattning om hur man ska nå de nationella målen. Det allra viktigaste för elevers resultat i skolan är vad läraren gör i klassen och hur läraren leder undervisningen och lärandet. Undervisningen ska vara strukturerad så att den ger förutsättningar för eleverna att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. De elever som har svårt att nå målen har rätt till särskilt stöd. Elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Eleverna ska också i övrigt kunna utvecklas så långt som möjligt mot mål och värden som är beskrivna i läroplanen. Skolan präglas av trygghet och arbetsro.

Ett tillåtande arbetsklimat

En bra lärare "ser" varje elev. Det måste finnas förtroende mellan lärare och elever. Klassen och undervisningssituationen ska kännas så trygga att elever vågar berätta också om det de inte kan eller förstår. En lärares intresse för ämnet och omsorg om sina elever har en stor effekt på kvaliteten i elevernas lärande. Eleverna blir då också lättare delaktiga i att utforma arbetssätt och innehåll i utbildningen och tar ett större ansvar i skolan.

Ett inkluderande perspektiv

Skolan utgår från att elever är olika och ser det som något positivt. Skolmiljön anpassas till elevernas olikheter. Målsättningen är att alla elever ska kunna vara med klassen men ibland kan den bästa lösningen ändå vara att eleven placeras i en särskild grupp. Läraren har höga förväntningar på alla elever. Det innebär att läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar. Läraren arbetar utifrån synsättet att skolan har ett ansvar för att alla elever lyckas.

Läraren ger återkoppling till eleverna

Genom att läraren återkopplar till eleverna under arbetspasset med frågor om hur de tänker får läraren reda på vad de förstått och inte förstått. Läraren kan då fråga sig ”Vad kan jag göra annorlunda?” eller ”Vad kan jag förklara på ett annat sätt?". Undervisningen kan då anpassas innan momentet är avslutat. Att bedöma och återkoppla för att förbättra elevernas lärande kallas formativ bedömning. Även s.k. summativ bedömning behövs. Den sker för det mesta när ett moment är avslutat för att se vad eleverna lärt sig, till exempel i form av betyg.

Lärarna utvecklar och förbättrar sin undervisning

Lärarna, deras kunskaper, engagemang och möjligheter att ge en god undervisning är det viktigaste för en väl fungerande skola. Genom att man på skolan har system för hur lärarna kan samarbeta med att lösa problem och kritiskt granska varandras arbete kan metoder, bedömning och betygsättning förbättras. Detta kallas kollegialt lärande och det är en fördel om lärarna kan få stöd av personer som inte arbetar på skolan. För att betyg-sättningen ska bli likvärdig över landet behöver skolan också ha nätverk där bl.a. betygsfrågor diskuteras.

Checklista för ditt val av skola och utbildning

Med lite grundarbete kan du öka chanserna för att ditt gymnasieval ska bli så rätt som möjligt. Ta reda på fakta! Ställ frågor och jämför olika alternativ.
Till checklistan.

Förslag på frågor att ställa till skolor

Verkar skolan ha höga ambitioner för alla elever?
Hur arbetar skolan för att alla elever ska nå målen?
Om någon elev vill gå snabbare framåt – hur hanterar skolan det?
Elever som har behov av särskilt stöd – hur arbetar skolan med dem?
Hur arbetar skolan för att få arbetsro på lektionerna?
Är det en stor eller liten skola, och vad passar mig bäst?
Avståndet till skolan och eventuell resväg.
Om du är intresserad av en skola med speciell profil – ta reda på hur mycket tid som faktiskt ägnas åt profilämnet.
Vad har man för arbetssätt på skolan? Är det något speciellt skolan vill lyfta fram?
Hur ser skolans arbete mot mobbning och annan kränkande behandling ut?
Hur ser lokaler för olika ämnen, raster och skolgården ut? Finns alla lokaler i skolan eller ligger de någon annanstans?
Skolmaten – var lagas den? Kostar den något (på gymnasieskolan)? Finns det en matsal eller får eleverna måltidskuponger?
Hur nöjda är eleverna som går på skolan med undervisningen och miljön? Fråga efter resultat från enkäter eller andra undersökningar.
Trivs lärarna, hur ser personalomsättningen ut?
Hur ser tillgången till skolhälsovård, kurator, psykolog och studie och yrkesvägledare ut?
Rektors ledarskap, vilka områden lyfter rektor upp som viktiga?
Vad säger Skolinspektionens senaste granskning av skolan?

Några extra frågor för gymnasieskolan:

De olika programmen och inriktningarna ger olika behörigheter till vidare studier. I vissa fall måste du själv aktivt välja att läsa olika kurser inom programmet. Du behöver ta reda på om skolan ger möjlighet att läsa in olika behörighetsgivande kurser. Här kan du läsa mer om behörighet till högskolan: Utbildningsinfo.se
Vilka arbetsplatser har skolan kontakt med för elevernas arbetsplatsförlagda lärande på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningen? Fråga vad före detta elever gör efter utbildningen, har de jobb och inom vilken bransch?

Kvalitet i skolan

Öppna artikeln i nytt fönster för utskrift

Skolan ska arbeta för att alla elever ska nå de nationella målen. Målen består av kunskaper och färdigheter i olika ämnen. Men skolarbetet ska också leda till personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Forskning och olika utvärderingar har visat att följande punkter är viktiga för hög kvalitet och goda resultat i skolan:

Både rektor och lärare visar tydligt pedagogiskt ledarskap

Det innebär att man på skolan måste ha en klar uppfattning om hur man ska nå de nationella målen. Det allra viktigaste för elevers resultat i skolan är vad läraren gör i klassen och hur läraren leder undervisningen och lärandet. Undervisningen ska vara strukturerad så att den ger förutsättningar för eleverna att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. De elever som har svårt att nå målen har rätt till särskilt stöd. Elever som lätt når målen ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Eleverna ska också i övrigt kunna utvecklas så långt som möjligt mot mål och värden som är beskrivna i läroplanen. Skolan präglas av trygghet och arbetsro.

Ett tillåtande arbetsklimat

En bra lärare "ser" varje elev. Det måste finnas förtroende mellan lärare och elever. Klassen och undervisningssituationen ska kännas så trygga att elever vågar berätta också om det de inte kan eller förstår. En lärares intresse för ämnet och omsorg om sina elever har en stor effekt på kvaliteten i elevernas lärande. Eleverna blir då också lättare delaktiga i att utforma arbetssätt och innehåll i utbildningen och tar ett större ansvar i skolan.

Ett inkluderande perspektiv

Skolan utgår från att elever är olika och ser det som något positivt. Skolmiljön anpassas till elevernas olikheter. Målsättningen är att alla elever ska kunna vara med klassen men ibland kan den bästa lösningen ändå vara att eleven placeras i en särskild grupp. Läraren har höga förväntningar på alla elever. Det innebär att läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar. Läraren arbetar utifrån synsättet att skolan har ett ansvar för att alla elever lyckas.

Läraren ger återkoppling till eleverna

Genom att läraren återkopplar till eleverna under arbetspasset med frågor om hur de tänker får läraren reda på vad de förstått och inte förstått. Läraren kan då fråga sig ”Vad kan jag göra annorlunda?” eller ”Vad kan jag förklara på ett annat sätt?". Undervisningen kan då anpassas innan momentet är avslutat. Att bedöma och återkoppla för att förbättra elevernas lärande kallas formativ bedömning. Även s.k. summativ bedömning behövs. Den sker för det mesta när ett moment är avslutat för att se vad eleverna lärt sig, till exempel i form av betyg.

Lärarna utvecklar och förbättrar sin undervisning

Lärarna, deras kunskaper, engagemang och möjligheter att ge en god undervisning är det viktigaste för en väl fungerande skola. Genom att man på skolan har system för hur lärarna kan samarbeta med att lösa problem och kritiskt granska varandras arbete kan metoder, bedömning och betygsättning förbättras. Detta kallas kollegialt lärande och det är en fördel om lärarna kan få stöd av personer som inte arbetar på skolan. För att betyg-sättningen ska bli likvärdig över landet behöver skolan också ha nätverk där bl.a. betygsfrågor diskuteras.

Checklista för ditt val av skola och utbildning

Med lite grundarbete kan du öka chanserna för att ditt gymnasieval ska bli så rätt som möjligt. Ta reda på fakta! Ställ frågor och jämför olika alternativ.
Till checklistan.

Kvalitet i skolan

Forskning och olika utvärderingar har visat att följande punkter är viktiga för hög kvalitet och goda resultat i skolan:

Läs mer om vad som påverkar kvalitet och resultat i skolan.

Fristående skolor

Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en annan huvudman (ägare) än de som anordnas av kommunen. För att bedriva en fristående skola måste huvudmannen ha tillstånd av Skolinspektionen för den enskilda skolan.