Universitet och högskola

På ett universitet eller en högskola kan du läsa en mängd utbildningar och fristående kurser. Högskolestudier innebär stor frihet och eget ansvar. Studierna ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vara kritiskt ifrågasättande och sätta in det du läser i ett eget perspektiv.

Det här kan du göra på universitet och högskola:

  • Gå ett program
  • Välja kurser för att själv sätta ihop kurser till en examen
  • Ta en yrkesexamen
  • Läsa fristående kurser till exempel för kompetensutveckling
  • Läsa sommarkurser
  • Gå ett basår
  • Läsa på grundnivå
  • Läsa på avancerad nivå
  • Gå forskarutbildning

De olika studienivåerna på universitet och högskola

1. Grundnivå
2. Avancerad nivå
3. Forskarnivå

Det är ingen stor skillnad mellan universitet och högskola, men på ett universitet har man alltid möjlighet att gå vidare till forskarutbildning när man är klar med sin grundutbildning. Den möjligheten finns inte alltid på högskolan.

Basår

Basår är för dig som saknar särskild behörighet till den utbildning du vill läsa på högskolenivå. Det är en ettårig utbildning på gymnasial nivå som inte ger några högskolepoäng. Däremot kan det innebära att du får en garanterad plats på utbildningen du planerar att gå.

Läs mer om basår på antagning.se (Universitets- och högskolerådet)länk till annan webbplats

Olika sätt att ta en examen

Du kan välja att läsa ett program som leder fram till en examen. Universitetet eller högskolan bestämmer då vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning du ska läsa dem. Du är då garanterad plats på alla kurser som ingår i det programmet.

Du kan också välja att själv sätta ihop kurser som ger en generell examen. Du väljer då i större utsträckning själv i vilken ordning du läser kurserna.

Vissa yrkesexamina kan du bara få genom att du går ett program, till exempel sjuksköterska eller psykolog.

Så här är utbildningen upplagd

Du har stor frihet att välja hur du vill planera din tid när du läser på universitet och högskola.
Du har föreläsningar, seminarier eller annan form av schemalagd undervisning. De vanligaste formerna är föreläsningar och seminarier.

All utbildning du läser på universitet och högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år.

Heltidsstudier omfattar ungefär 40 timmar i veckan. Alla timmar är inte inbokade för föreläsningar, mycket tid går åt till att läsa litteratur och göra uppgifter på egen hand.

De flesta utbildningar startar på hösten men det finns också utbildningar som startar på våren. Du kan även välja att läsa sommarkurser. Om du läser på heltid läser du 60 högskolepoäng (hp) per år.

Du kan välja att läsa på deltid till exempel på halvfart eller kvartsfart på många kurser. Du läser då färre timmar per vecka och tar färre högskolepoäng. Föreläsningarna ligger då ofta på kvällar eller helger. Det underlättar om du vill kombinera studierna med arbete.

Olika undervisningssätt

En föreläsning innebär att en lärare pratar om sitt ämne för en grupp studenter. Föreläsningarnas storlek kan variera, allt från en stor grupp i en aula till ett mindre antal studenter i ett klassrum. Då lyssnar man och för minnesanteckningar.

Ett seminarium innebär att en mindre grupp studenter samlas för att diskutera ett visst ämne som ni har läst in er på i förväg. Ofta är det obligatoriskt deltagande och det sker en betygsbedömning på ett seminarium.

På högskola och universitet får du skriva uppsatser. C-uppsats är ett självständigt, utredande forskningsarbete som är en av förutsättningarna för att få en kandidatexamen. C-uppsatsen skrivs slutet av utbildningen och består av 15 högskolepoäng.

De utbildningar som leder fram till en yrkesexamen innehåller ofta en eller flera praktikperioder. Då får du öva på ditt kommande yrke på en arbetsplats.

Studie- och yrkesvägledning

På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. Studie- och yrkesvägledare har kunskap om utbildningsinnehåll, behörigheter, olika yrken och hur arbetsmarknaden ser ut.

Förkunskaper för att läsa på högskolan

När är man behörig?

För att komma in på en kurs eller utbildning måste du vara behörig.
Det finns två typer av behörighet – grundläggande behörighet och särskild behörighet. För en del utbildningar räcker grundläggande behörighet, men många utbildningar kräver också särskild behörighet.

Grundläggande behörighet
Alla högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet till högskolan om du läst klart programmet och tagit ut din examen. Alla yrkesprogram kan också ge grundläggande behörighet inom programmets ordinarie 2500 poäng. Du behöver då välja att läsa de kurser som ger grundläggande behörighet.

De grundläggande behörighetskurserna är: svenska, alternativt svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 och matematik 1 och ett godkänt gymnasiearbete.

Läs om vad som gäller dig med äldre betyg på antagning.se (Universitets- och högskolerådet)länk till annan webbplats

Särskild behörighet
Särskild behörighet får du om du har godkänt betyg i vissa kurser från gymnasieskolan. De särskilda behörigheterna är grupperade i olika områdesbehörigheter (A1–A15), där varje område motsvarar vissa högskoleutbildningars krav på behörighet. Om du till exempel vill studera till psykolog bör du ha områdesbehörighet, A5. Områdesbehörighet A5 innehåller kurserna Sh 1b/(Sh 1a1+1a2), Ma 2a/2b/2c och grundläggande behörighet.

En del utbildningar kan dessutom ha tilläggskrav, dispenser eller arbetsprover. Ta reda på vad som gäller på det universitet eller högskola där du vill läsa.

Reell kompetens och undantag - andra sätt att bli behörig

Reell kompetens

Även om du inte gått i gymnasieskolan kan du söka till universitet och högskola. Din reella kompetens kan bedömas som tillräcklig om du kan styrka den.

Reell kompetens kan komma från kurser du läst, det kan vara erfarenheter du fått från arbetsliv, föreningsliv eller längre utlandsvistelser.

Om du vill ansöka om reell kompetens ska du visa vilken samlad kompetens du har genom att skicka in dina handlingar.
Universitetet eller högskolan där du vill studera gör en helhetsbedömning av dina meriter och bedömer om de ger dig förutsättningar att klara av utbildningen.

För att ha större chans att komma in på utbildningen kan du skriva högskoleprovet. Reell kompetens har inte någon egen urvalsgrupp och ger inget meritvärde.

Undantag

Du kan beviljas undantag om du varken har formella meriter eller reell kompetens. Då befrias du från ett eller flera behörighetskrav för en utbildning vid ett tillfälle. Det är sällan som undantag beviljas.

Ta kontakt med universitetet eller högskolan där du vill studera om du vill ansöka om undantag.

Ansökan

Läs mer om var du ska skicka din ansökan om reell kompetens och undantag på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.se

Läs mer om reell kompetens på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats

Urvalsgrupper

De som söker till en utbildning delas in i olika grupper. Vilken eller vilka grupper man delas in i beror på vilken studiebakgrund du har.

Urvalsgrupperna kan delas in i tre huvudgrupper:

  • Du som konkurrerar med betygen: direktgruppen, kompletteringsgruppen och folkhögskolegruppen. Ungefär två tredjedelar av platserna tillsätts härifrån.
  • Du som konkurrerar med högskoleprovsresultatet.
  • En grupp som högskolan själv bestämmer reglerna för.

Om du går i gymnasieskolan (Gy 2011) nu så ingår du i en egen urvalsgrupp (BIEX).  Det gör du för att det är svårare att få högsta betyg i det nya betygssystemet. Den nya urvalsgruppen finns kvar till våren 2017.

Bra att konkurrera i flera urvalsgrupper

Det är en fördel för dig att ha flera olika meriter som till exempel betyg och resultat från högskoleprovet. Då kan du placeras i flera urvalsgrupper samtidigt vilket ökar dina chanser att komma in på en utbildning.

De olika urvalsgrupperna har ett visst antal platser på en utbildning beroende på hur många sökande det finns i de olika grupperna.

Om flera sökande har samma meriter kan universitetet eller högskolan använda till exempel högskoleprovet eller andra prov för att skilja sökande åt i de olika betygsgrupperna. De kan också använda sig av intervjuer eller lottning.

Läs mer om meriter och urval på Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nulänk till annan webbplats

Högskoleprovet

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som går att göra två gånger om året. Om du skriver det deltar du i fler urvalsgrupper i antagningen.

Du måste alltid vara behörig till den utbildning du söker för att vara med i urvalet. Att vara med i flera urvalsgrupper ökar dina chanser att komma in på de flesta utbildningar.

Läs mer om högskoleprovet på studera.nu (Universitets- och högskolerådet)länk till annan webbplats

Vad som gäller för dig med utländska betyg

Du som har utländska betyg från gymnasieskolan eller högskolan kan söka till högre utbildning på universitet och högskolor i Sverige. Här hittar du information om de krav som finns för vidare studier, vilka dokument du behöver och vad som gäller om du har påbörjat studier utomlands men inte avslutat dem.

Bedömning av utländsk utbildning

Universitets- och högskolerådet bedömer utländsk utbildning för att visa vad den motsvarar i det svenska systemet. Bedömningen kan vara ett stöd för dig när du söker arbete i Sverige eller vill studera vidare.

Du behöver inte ha uppehållstillstånd för att söka om bedömning, bara du kan påvisa att du har ansökt om uppehållstillstånd.

Vänta inte på bedömning av UHR för att söka utbildning på universitet eller högskola, bedömning görs även i antagningsprocessen. Bedömningen är bara ett extra verktyg för att hjälpa dig att planera dina studier.

Har du en gymnasieutbildning och vill studera vidare kan det vara bra att få den bedömd. Bedömningen av din gymnasieutbildning kan du använda som hjälp för att veta om du behöver läsa fler ämnen innan du kan studera vidare. Om du saknar någon behörighet kan du komplettera den på olika sätt, till exempel genom att läsa in de kurser du saknar inom kommunal vuxenutbildning (komvux). Komvux finns i alla kommuner och i så fall ska du vända dig till den kommun där du är folkbokförd.

Det är hos Universitets- och högskolerådet (UHR) du kan ansöka om en bedömning av din utländska utbildning.

Utförlig information om bedömning av utländsk utbildning finns på www.uhr.se/bedomninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ansökan på: www utbildningsbedomning.uhr.se (här finns även information under FAQ)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

När du har utländska betyg från gymnasieskolan och vill läsa vidare på högskolan

För att komma in på en svensk högskoleutbildning krävs grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet innebär att du har en avslutad utländsk gymnasieutbildning samt godkända kunskaper i svenska, engelska och matematik. På Universitets- och högskolerådets webbplats Antagning.se  och Studera.nu kan du läsa mer om vad som gäller:

Läs mer om behörighet i svenska på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats


Läs mer om behörighet i engelska på Universitets- och högskolerådets webbplats studera.nulänk till annan webbplats

Är din utländska utbildning avslutad före år 2010 behöver du inte visa att du har kunskaper i matematik. Är din utbildning avslutad år 2010 eller senare behöver du visa att du har kunskaper som motsvarar den svenska gymnasiekursen Matematik 1a, 1b eller 1c/kurs A.
Oftast uppfyller man den behörigheten genom sin utländska gymnasieutbildning.

Särskilda behörigheter

Universiteten och högskolorna har utöver den grundläggande behörigheten ofta särskilda kunskapskrav som är kopplade till utbildningens innehåll. De särskilda behörighetskraven anges som kurser från den svenska gymnasieskolan. För att ta reda på vilka särskilda behörighetskrav som gäller för den utbildning du vill söka så läser du under rubrikerna ”Förkunskapskrav” eller ”Behörighetskrav” på den aktuella utbildningens webbplats.

De dokument som behövs för att söka till högskola eller universitet är:

  • Diplom/examensbevis från gymnasium på originalspråk – se listan med gymnasiedokument från ditt utbildningsland
  • Auktoriserad översättning av diplom/examensbevis
  • Ämnesbilaga till gymnasiebetyg på originalspråk
  • Auktoriserad översättning av ämnesbilaga till gymnasiebetyg
  • Dokument som styrker kunskaper i engelska (betyg eller testresultat)
  • Dokument som styrker kunskaper i svenska (betyg eller testresultat)
  • Dokument som visar att du inte behöver betala anmälningsavgift (om du är svensk medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i ett EU/EES-lan

Alla gymnasiebetyg ska vara slutgiltiga och officiellt utfärdade. Det räcker inte med internetutskrifter av studieresultat, intyg om studier, skrivna kopior av betygsdokument eller liknande.

Alla sökande som är behöriga till en utbildning och har ett utländskt gymnasiebetyg söker med samma förutsättningar som de som söker med svenska gymnasiebetyg.

Har du utländsk utbildning från högskolenivå och vill läsa vidare på avancerad nivå?

Har du en grundutbildning på högskolenivå och är intresserad av att läsa vidare på avancerad nivå så hittar du information om utbildningar och förkunskapskrav hos det universitet eller den högskola som du är intresserad av.

För att läsa vidare på avancerad nivå krävs:

  • Examensbevis/diplom från högskoleutbildning på originalspråk
  • Auktoriserad översättning av examensbevis/diplom från högskoleutbildning
  • Ämnesbilaga till examensbevis/diplom från högskoleutbildning på originalspråk
  • Auktoriserad översättning av ämnesbilaga till examensbevis/diplom från högskoleutbildning
  • Testresultat eller betyg som styrker eventuellt språkkrav i t.ex. engelska

Har du en oavslutad utländsk högskoleutbildning?

Om du har en utländsk utbildning och vill fortsätta studera i Sverige ska du vända dig till det universitet eller den högskola som du vill studera vid för att få information om hur du kan gå tillväga för att ansöka om tillgodoräknande av din utländska utbildning. Det är universitetet eller högskolan du vill studera vid som avgör om du får tillgodoräkna dig utbildning eller inte. Oftast behöver du bli antagen till en utbildning innan du kan ansöka om att få tillgodoräkna dig kurser som du redan har läst.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?