Om universitet och högskola
På ett universitet eller en högskola kan du läsa många olika utbildningar och fristående kurser. Högskolestudier innebär stor frihet och eget ansvar. Studierna ska alltid vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vara kritiskt ifrågasättande och sätta in det du läser i ett eget perspektiv.
Många möjligheter till olika typer av studier
På universitet och högskola kan du studera på många olika sätt. Du kan
- gå ett program
- välja kurser för att själv sätta ihop kurser till en examen
- ta en yrkesexamen
- läsa fristående kurser till exempel för kompetensutveckling
- läsa sommarkurser
- gå ett basår
- läsa på grundnivå
- läsa på avancerad nivå
- gå en forskarutbildning.
De olika studienivåerna på universitet och högskola
På universitet och högskola kan du läsa på tre nivåer:
1. grundnivå
2. avancerad nivå
3. forskarnivå.
Det är ingen stor skillnad mellan universitet och högskola, men på ett universitet finns alltid utbildning på alla tre nivåerna. Det finns inte alltid på en högskola.
Basår
Basår är för dig som saknar särskild behörighet till den utbildning du vill läsa på högskolenivå. Det är en ettårig utbildning på gymnasial nivå som inte ger några högskolepoäng. Däremot kan det innebära att du får en garanterad plats på utbildningen du planerar att gå.
Basår, antagning.se, Universitets- och högskolerådets webbplats
Olika sätt att ta en examen
Du kan välja att läsa ett program som leder fram till en examen. Universitetet eller högskolan bestämmer då vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning du ska läsa dem. Då är du garanterad plats på alla kurser som ingår i det programmet.
Du kan också välja att själv sätta ihop kurser som ger en generell examen. Då väljer du i större utsträckning själv i vilken ordning du läser kurserna.
Vissa yrkesexamina kan du bara få genom att du går ett program, till exempel sjuksköterska eller psykolog.
Så här är utbildningen upplagd
Du har stor frihet att välja hur du vill planera din tid när du läser på universitet och högskola. Du har föreläsningar, seminarier eller andra former av schemalagd undervisning. De vanligaste formerna är föreläsningar och seminarier.
All utbildning du läser på universitet och högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år.
Heltidsstudier omfattar ungefär 40 timmar i veckan. Alla timmar är inte inbokade för föreläsningar. Mycket tid går åt till att läsa litteratur och göra uppgifter på egen hand.
De flesta utbildningar startar på hösten men det finns också utbildningar som startar på våren. Du kan även välja att läsa sommarkurser. Om du läser på heltid läser du 60 högskolepoäng (hp) per år.
Du kan välja att läsa många kurser på deltid, till exempel på halvfart eller kvartsfart. Du läser då färre timmar per vecka och tar färre högskolepoäng. Föreläsningarna ligger då ofta på kvällar eller helger. Det underlättar om du vill kombinera studierna med arbete.
Olika undervisningssätt
En föreläsning innebär att en lärare pratar om sitt ämne för en grupp studenter. Föreläsningarnas storlek kan variera, allt från en stor grupp i en aula till ett mindre antal studenter i ett klassrum. Då lyssnar du och för minnesanteckningar.
Ett seminarium innebär att en mindre grupp studenter samlas för att diskutera ett visst ämne som ni har läst in er på i förväg. Ofta är det obligatoriskt att delta och läraren gör en betygsbedömning efteråt.
På högskola och universitet får du skriva uppsatser. Examensarbetet genomför du oftast i form av en uppsats som omfattar 15 högskolepoäng. Det är ett självständigt, utredande forskningsarbete och en av förutsättningarna för att få en kandidatexamen. Ofta förekommer även mindre uppsatser under studiernas gång.
De utbildningar som leder fram till en yrkesexamen innehåller ofta en eller flera praktikperioder. Då får du öva på ditt kommande yrke på en arbetsplats.
Behörighet för att läsa på högskola eller universitet
För att komma in på en kurs eller utbildning måste du vara behörig. Det finns två typer av behörighet – grundläggande behörighet och särskild behörighet. För en del utbildningar räcker grundläggande behörighet, men många utbildningar kräver också särskild behörighet.
Grundläggande behörighet
Alla högskoleförberedande och yrkesprogram i gymnasieskolan ger grundläggande behörighet till högskolan om du läst klart programmet och tagit ut din examen.
Grundläggande behörighet, studera.nu, Universitets- och högskolerådets webbplats
Vad som gäller för dig som har äldre betyg, antagning.se, Universitets- och högskolerådets webbplats
Särskild behörighet
Särskild behörighet innebär att det finns krav på att du ska ha vissa förkunskaper som du får genom att läsa vissa kurser på gymnasienivå. De särskilda behörigheterna är kopplade till utbildningens innehåll och skiljer sig mellan olika utbildningar. Om du till exempel ska läsa till läkare behöver du djupa kunskaper i naturvetenskapliga ämnen.
En del utbildningar kan dessutom ha andra typer av krav, dispenser eller arbetsprover. Ta reda på vad som gäller på det universitet eller den högskola där du vill läsa.
Andra sätt att bli behörig på
Reell kompetens
Även om du inte gått i gymnasieskolan kan du söka till universitet och högskolan. Din reella kompetens kan bedömas som tillräcklig om du kan styrka den.
Reell kompetens kan komma från kurser du läst, eller så kan det vara erfarenheter du fått från arbetsliv, föreningsliv eller längre utlandsvistelser.
Om du vill ansöka om reell kompetens ska du visa vilken samlad kompetens du har genom att skicka in dina handlingar, till exempel betyg eller intyg. Universitetet eller högskolan där du vill studera gör en helhetsbedömning av dina meriter och bedömer om du har förutsättningar att klara av utbildningen.
För att ha större chans att komma in på utbildningen kan du skriva högskoleprovet. Reell kompetens har inte någon egen urvalsgrupp och ger inget meritvärde.
Undantag
Högskolan eller universitetet kan bevilja undantag om du varken har formella meriter eller reell kompetens. Då befrias du från ett eller flera behörighetskrav för en utbildning vid ett tillfälle. Det är sällan som undantag beviljas.
Ta kontakt med universitetet eller högskolan där du vill studera om du vill ansöka om undantag.
Ansökan om reell kompetens och undantag
Läs mer om vart du ska skicka din ansökan om reell kompetens och undantag på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.se
Reell kompetens, antagning.se , Universitets- och högskolerådets webbplats
Urvalsgrupper
De som söker till en utbildning delas in i olika grupper. Vilken eller vilka grupper du delas in i beror på vilken studiebakgrund du har.
Urvalsgrupperna kan delas in i tre huvudgrupper:
- Du som konkurrerar med betyg: direktgruppen, kompletteringsgruppen och folkhögskolegruppen. Minst en tredjedel av platserna tillsätts härifrån.
- Du som konkurrerar med resultat från högskoleprovet. Minst en tredjedel av platserna tillsätts härifrån.
- En grupp som högskolan själv bestämmer reglerna för.
Hur platserna fördelas mellan direktgruppen, kompletteringsgruppen och folkhögskolegruppen beror på hur många sökande det finns i de olika grupperna.
Bra att konkurrera i flera urvalsgrupper
Det är en fördel för dig att ha flera olika meriter, till exempel betyg och resultat från högskoleprovet. Då kan du placeras i flera urvalsgrupper samtidigt, vilket ökar dina chanser att komma in på en utbildning.
Om flera sökande har samma meriter kan universitetet eller högskolan använda till exempel högskoleprovet eller andra prov för att skilja sökande åt i de olika betygsgrupperna. De kan också använda sig av intervjuer eller lottning.
Platsfördelning och urval, antagning.se, Universitets- och högskolerådets webbplats
Högskoleprovet
Högskoleprovet är ett frivilligt prov som går att göra två gånger om året. Om du skriver det deltar du i fler urvalsgrupper i antagningen.
Du måste alltid vara behörig till den utbildning du söker för att vara med i urvalet. Att vara med i flera urvalsgrupper ökar dina chanser att komma in på de flesta utbildningar.
Högskoleprovet, antagning.se, Universitets- och högskolerådets webbplats
Ansökan och antagning
På webbplatsen antagning.se kan du anmäla dig till de flesta utbildningar på universitet och högskolor i Sverige. Där finns också information om hur du ska göra för att anmäla dig och när du kan göra din anmälan. En del utbildningar ligger utanför de vanliga höst-, sommar- och vårantagningarna. Då följer de en egen tidplan. Gå in på utbildningens sida hos universitetet eller högskolan för att se vilka datum som gäller.
Studierna är kostnadsfria för de flesta
Att läsa en utbildning på ett universitet eller en högskola i Sverige är gratis för de flesta. Du har också rätt till studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Du behöver inte betala anmälnings- och studieavgifter om du
- är svensk medborgare
- har ett permanent uppehållstillstånd i Sverige
- har ett tillfälligt uppehållstillstånd (av andra anledningar än studier) i Sverige
- är medborgare i EU, ett EES-land eller i Schweiz.
Du som är medborgare i ett land utanför EU, EES eller Schweiz ska betala anmälnings- och studieavgifter.
Universiteten och högskolorna bestämmer själva storleken på studieavgifterna och har också hand om inbetalningen av avgifterna. Kontakta det universitet eller den högskola där du vill studera om du vill veta mer.
Anmälnings- och studieavgifter, studera.nu, Universitets- och högskolerådets webbplats
Ta hjälp av en studie- och yrkesvägledare
På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. Studie- och yrkesvägledare har kunskap om utbildningsinnehåll, behörigheter, olika yrken och hur arbetsmarknaden ser ut.
/