Universitet och högskola

På ett universitet eller en högskola kan du läsa en mängd utbildningar och fristående kurser. Högskolestudier innebär stor frihet och eget ansvar. Studierna ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att vara kritiskt ifrågasättande och sätta in det du läser i ett eget perspektiv.

Det här kan du göra på universitet och högskola:

    • Gå ett program
    • Välja kurser för att själv sätta ihop kurser till en examen
    • Ta en yrkesexamen
    • Läsa fristående kurser till exempel för kompetensutveckling
    • Läsa sommarkurser
    • Gå ett basår
    • Läsa på grundnivå
    • Läsa på avancerad nivå
    • Gå forskarutbildning

    De olika studienivåerna på universitet och högskola

    1. Grundnivå
    2. Avancerad nivå
    3. Forskarnivå

    Det är ingen stor skillnad mellan universitet och högskola, men på ett universitet har man alltid möjlighet att gå vidare till forskarutbildning när man är klar med sin grundutbildning. Den möjligheten finns inte alltid på högskolan.

    Basår

    Basår är för dig som saknar särskild behörighet till den utbildning du vill läsa på högskolenivå. Det är en ettårig utbildning på gymnasial nivå som inte ger några högskolepoäng. Däremot kan det innebära att du får en garanterad plats på utbildningen du planerar att gå.

    Mer om basår på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats

    Olika sätt att ta en examen

    Du kan välja att läsa ett program som leder fram till en examen. Universitetet eller högskolan bestämmer då vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning du ska läsa dem. Du är då garanterad plats på alla kurser som ingår i det programmet.

    Du kan också välja att själv sätta ihop kurser som ger en generell examen. Du väljer då i större utsträckning själv i vilken ordning du läser kurserna.

    Vissa yrkesexamina kan du bara få genom att du går ett program, till exempel sjuksköterska eller psykolog.

    Så här är utbildningen upplagd

    Du har stor frihet att välja hur du vill planera din tid när du läser på universitet och högskola.
    Du har föreläsningar, seminarier eller annan form av schemalagd undervisning. De vanligaste formerna är föreläsningar och seminarier.

    All utbildning du läser på universitet och högskola bygger på kurser. Vissa kurser är bara några veckor långa medan andra sträcker sig över ett helt år.

    Heltidsstudier omfattar ungefär 40 timmar i veckan. Alla timmar är inte inbokade för föreläsningar, mycket tid går åt till att läsa litteratur och göra uppgifter på egen hand.

    De flesta utbildningar startar på hösten men det finns också utbildningar som startar på våren. Du kan även välja att läsa sommarkurser. Om du läser på heltid läser du 60 högskolepoäng (hp) per år.

    Du kan välja att läsa på deltid till exempel på halvfart eller kvartsfart på många kurser. Du läser då färre timmar per vecka och tar färre högskolepoäng. Föreläsningarna ligger då ofta på kvällar eller helger. Det underlättar om du vill kombinera studierna med arbete.

    Olika undervisningssätt

    En föreläsning innebär att en lärare pratar om sitt ämne för en grupp studenter. Föreläsningarnas storlek kan variera, allt från en stor grupp i en aula till ett mindre antal studenter i ett klassrum. Då lyssnar man och för minnesanteckningar.

    Ett seminarium innebär att en mindre grupp studenter samlas för att diskutera ett visst ämne som ni har läst in er på i förväg. Ofta är det obligatoriskt deltagande och det sker en betygsbedömning på ett seminarium.

    På högskola och universitet får du skriva uppsatser. C-uppsats är ett självständigt, utredande forskningsarbete som är en av förutsättningarna för att få en kandidatexamen. C-uppsatsen skrivs slutet av utbildningen och består av 15 högskolepoäng.

    De utbildningar som leder fram till en yrkesexamen innehåller ofta en eller flera praktikperioder. Då får du öva på ditt kommande yrke på en arbetsplats.

    Studie- och yrkesvägledning

    På varje universitet och högskola finns studie- och yrkesvägledning. Dit kan du vända dig om du är intresserad av någon utbildning som de har och de kan också ge dig allmän vägledning om studier på högskolenivå. Studie- och yrkesvägledare har kunskap om utbildningsinnehåll, behörigheter, olika yrken och hur arbetsmarknaden ser ut.

    Behörighet för att läsa på högskola/universitet

    För att komma in på en kurs eller utbildning måste du vara behörig.
    Det finns två typer av behörighet – grundläggande behörighet och särskild behörighet. För en del utbildningar räcker grundläggande behörighet, men många utbildningar kräver också särskild behörighet.

    Grundläggande behörighet
    Alla högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet till högskolan om du läst klart programmet och tagit ut din examen. Alla yrkesprogram kan också ge grundläggande behörighet inom programmets ordinarie 2 500 poäng. Du behöver då välja att läsa de kurser som ger grundläggande behörighet.

    De grundläggande behörighetskurserna är: svenska, alternativt svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 och matematik 1 och ett godkänt gymnasiearbete.

    Mer om vad som gäller för äldre betyg på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats

    Särskild behörighet
    Särskild behörighet får du om du har godkänt betyg i vissa kurser från gymnasieskolan. De särskilda behörigheterna är grupperade i olika områdesbehörigheter (A1–A15), där varje område motsvarar vissa högskoleutbildningars krav på behörighet. Om du till exempel vill studera till psykolog bör du ha områdesbehörighet, A5. Områdesbehörighet A5 innehåller kurserna Sh 1b/(Sh 1a1+1a2), Ma 2a/2b/2c och grundläggande behörighet.

    En del utbildningar kan dessutom ha tilläggskrav, dispenser eller arbetsprover. Ta reda på vad som gäller på det universitet eller högskola där du vill läsa.

    Reell kompetens och undantag - andra sätt att bli behörig

    Reell kompetens

    Även om du inte gått i gymnasieskolan kan du söka till universitet och högskola. Din reella kompetens kan bedömas som tillräcklig om du kan styrka den.

    Reell kompetens kan komma från kurser du läst, det kan vara erfarenheter du fått från arbetsliv, föreningsliv eller längre utlandsvistelser.

    Om du vill ansöka om reell kompetens ska du visa vilken samlad kompetens du har genom att skicka in dina handlingar.
    Universitetet eller högskolan där du vill studera gör en helhetsbedömning av dina meriter och bedömer om de ger dig förutsättningar att klara av utbildningen.

    För att ha större chans att komma in på utbildningen kan du skriva högskoleprovet. Reell kompetens har inte någon egen urvalsgrupp och ger inget meritvärde.

    Undantag

    Du kan beviljas undantag om du varken har formella meriter eller reell kompetens. Då befrias du från ett eller flera behörighetskrav för en utbildning vid ett tillfälle. Det är sällan som undantag beviljas.

    Ta kontakt med universitetet eller högskolan där du vill studera om du vill ansöka om undantag.

    Ansökan

    Läs mer om var du ska skicka din ansökan om reell kompetens och undantag på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.se

    Läs mer om reell kompetens på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats

    Urvalsgrupper

    De som söker till en utbildning delas in i olika grupper. Vilken eller vilka grupper man delas in i beror på vilken studiebakgrund du har.

    Urvalsgrupperna kan delas in i tre huvudgrupper:

    • Du som konkurrerar med betygen: direktgruppen, kompletteringsgruppen och folkhögskolegruppen. Ungefär två tredjedelar av platserna tillsätts härifrån.
    • Du som konkurrerar med högskoleprovsresultatet.
    • En grupp som högskolan själv bestämmer reglerna för.

    Om du går i gymnasieskolan (Gy 2011) nu så ingår du i en egen urvalsgrupp (BIEX).  Det gör du för att det är svårare att få högsta betyg i det nya betygssystemet. Den nya urvalsgruppen finns kvar till våren 2017.

    Bra att konkurrera i flera urvalsgrupper

    Det är en fördel för dig att ha flera olika meriter som till exempel betyg och resultat från högskoleprovet. Då kan du placeras i flera urvalsgrupper samtidigt vilket ökar dina chanser att komma in på en utbildning.

    De olika urvalsgrupperna har ett visst antal platser på en utbildning beroende på hur många sökande det finns i de olika grupperna.

    Om flera sökande har samma meriter kan universitetet eller högskolan använda till exempel högskoleprovet eller andra prov för att skilja sökande åt i de olika betygsgrupperna. De kan också använda sig av intervjuer eller lottning.

    Mer om meriter och urval på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats

    Högskoleprovet

    Högskoleprovet är ett frivilligt prov som går att göra två gånger om året. Om du skriver det deltar du i fler urvalsgrupper i antagningen.

    Du måste alltid vara behörig till den utbildning du söker för att vara med i urvalet. Att vara med i flera urvalsgrupper ökar dina chanser att komma in på de flesta utbildningar.

    Läs mer om högskoleprovet på Universitets- och högskolerådets webbplats antagning.selänk till annan webbplats

    Senast uppdaterad 15 september 2021