Komvux

Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa enstaka kurser eller en hel yrkesutbildning för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan, yrkeshögskolan eller jobba.

Det här kan du göra på komvux:

  • Läsa in kurser från grundskolan och gymnasieskolan
  • Ta en gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen)
  • Komplettera kurser för att öka din behörighet
  • Gå en arbetsplatsförlagd utbildning (utbildningen är till viss del på en arbetsplats)
  • Skola om dig (utbilda dig till ett annat yrke)
  • Göra en prövning på en kurs som du vill ha betyg i
  • Få din kunskap bedömd och skriftligt dokumenterad genom så kallad validering
  • Läsa svenska för invandrare (sfi).
    Läs mer om SFI här

Vill du veta mer?

Kontakta studie- och yrkesvägledningen i din kommun för att ta reda på vilka möjligheter som finns i just din kommun.

Kontaktuppgifter finns på kommunens webbplats.

Vem får läsa på komvux?

Från och med 1 juli det år du fyller 20 år kan du börja läsa på komvux. För att vara behörig ska du också vara bosatt i Sverige, sakna de kunskaper som utbildningen ska ge och ha förutsättningar att klara utbildningen. Ibland kan man få börja även om man är yngre än 20 år.

Rätt till utbildning på grundläggande nivå

Du som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan har rätt att läsa på komvux på grundläggande nivå. Du måste också uppfylla de andra behörighetskraven (se ovan i stycket Vem får läsa på komvux).

På grundläggande nivå har du rätt att läsa de kurser du behöver i din hemkommun eller i en annan kommun där kurserna finns.

Rätt till utbildning på gymnasial nivå

Du har rätt att läsa på komvux för att bli behörig till studier på yrkeshögskolan eller högskolan. Då görs inget urval utan du är garanterad en plats på komvux. Rätten gäller både grundläggande och särskild behörighet samt särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan.

Om din hemkommun inte erbjuder dessa kurser har du rätt att läsa dem i en annan kommun där kurserna finns.

Läs mer om att komplettera för behörighet i stycket Byta yrke eller bli behörig.

När platserna inte räcker till på gymnasial nivå

Om fler behöriga söker en utbildning på gymnasial nivå än vad kommunen har plats för gör kommunen ett urval och bestämmer vilka som antas. Vid ett urval ska företräde ges till dig som har en kort tidigare utbildning och:
1. vill bli klar med en utbildning som du har påbörjat enligt en skriftlig individuell studieplan,
2. behöver utbildningen för att komplettera dina betyg för att du har gått ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering, eller
3. behöver utbildningen i ditt nuvarande jobb eller i planerat yrkesval.

Folkhögskola – en alternativ utbildningsform

Behörighetsgivande/Allmän kurs på folkhögskolan kan leda fram till behörighet som den du kan få i gymnasieskolan eller på komvux.

Om att studera på komvux

Komvux ska sträva efter att anpassa utbildningen utifrån dina behov och förutsättningar. Du bär med dig värdefulla kunskaper och erfarenheter och det är därför viktigt att de tas tillvara i studierna.

Det kan finnas möjlighet att läsa på heltid, deltid eller på distans. Det kan också finnas möjlighet att läsa vissa kurser, eller delar av kurser, på en arbetsplats. Det kallas då arbetsplatsförlagt lärande – apl.

Om du uppfyller behörighetskraven, och har förutsättningar att klara studierna, kan det finnas möjlighet att kombinera studier på olika nivåer och inom olika skolformer. Till exempel kan du kombinera studier i svenska för invandrare (sfi) och komvux på gymnasial nivå.

För dig som studerar på komvux på grundläggande nivå och som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket kan det finnas möjlighet att få läsa vissa kurser på ditt modersmål eller på ett annat språk som du kan. Du ska då samtidigt få undervisning eller träning i svenska. Kontakta din kommun för mer information.

Individuell studieplan

Du som elev ska få en individuell studieplan när du påbörjar dina studier. Din hemkommun är ansvarig för planen. Skolan utformar den individuella studieplanen tillsammans med dig och i samband med det ska du erbjudas studie- och yrkesvägledning. I studieplanen framgår bland annat:

  • dina utbildningsmål (om t.ex. ditt mål är att ta en gymnasieexamen så ska det stå vilket gymnasieprogram som utbildningen i huvudsak motsvarar) och
  • omfattningen på dina studier.

Den individuella studieplanen ska ändras om du vill läsa fler kurser eller ändra ditt utbildningsmål under tiden du studerar. Då är rektorn på skolan ansvarig för att uppdatera din studieplan med ändringarna.

Betyg

Komvux använder betygsskalan A–F, samma som i till exempel grundskolan och i gymnasieskolan. A är högsta betyget och F är icke godkänt. Betyg ska sättas på varje avslutad kurs.

Du kan också få dina kunskaper dokumenterade i ett intyg.

Byta yrke eller bli behörig

En ny examen

Det finns möjlighet för dig att få en ny examen i form av en yrkesexamen om den nya examen har ett annat innehåll än den gamla. Det gäller också dig som har en högskoleförberedande examen sedan tidigare och vill läsa in en yrkesexamen. Däremot kan du inte få en ny examen i form av en högskoleförberedande examen om du har en gymnasieexamen sedan tidigare.

Behörighetskomplettering

Du har rätt att läsa på komvux för att bli behörig till studier på yrkeshögskolan eller högskolan. De behörigheter du har rätt att läsa in är:

  • grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå
  • en eller flera särskilda behörigheter till högskolan på grundnivå
  • grundläggande behörighet till yrkeshögskola
  • en eller flera särskilda behörigheter för utbildning på yrkeshögskola.

Du får läsa in flera behörigheter men endast en i taget. Du måste ha en grundläggande behörighet innan du får läsa in en särskild behörighet.

För att få läsa in behörighet på komvux måste du vara behörig för studier på komvux. Läs mer om behörighet till komvux i stycket vem får läsa på komvux.

Vem får läsa på komvux?

Vill du läsa in behörighet till yrkeshögskola eller högskola ska du vända dig till din kommun som har ansvaret för att erbjuda utbildningen.

Prövning och validering - tenta av en kurs eller få dina yrkeskunskaper bedömda

Har du kunskaper och färdigheter sedan tidigare som du vill använda dig av för att höja ditt betyg, komma in på en utbildning, förkorta en utbildning eller för att få ett jobb? Då kan du ansöka om prövning eller validering. Här nedan kan du läsa mer.

Prövning

Om du vill höja ditt betyg i en kurs som du redan har betyg i kan du göra en prövning. Du kan också göra en prövning i en helt ny kurs som du saknar betyg i. I vardagligt tal kallas att göra en prövning också att tenta av ett ämne eller kurs.

I en prövning prövar du dina kunskaper i hela kursen utifrån kunskapskraven i ämnesplanen eller kursplanen.

Prövningen kan innehålla informationsmöten, skriftliga och muntliga prov, inlämningsuppgifter, laborationer, praktiska redovisningar eller gruppuppgifter som du genomför tillsammans med andra som gör prövning eller med elever som läser den aktuella kursen.

Det är skolan som bestämmer hur och när en prövning ska genomföras. Du kan inte kräva att få göra en prövning under en specifik tid.

Prövning på komvux

Om du är bosatt i Sverige har du har rätt att göra en prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbetet. Det gäller även om du redan har fått betyg på kursen eller ditt gymnasiearbete. Prövningen får bara göras hos en kommun som anordnar den aktuella kursen.

Det är möjligt för skolan att ta ut en avgift för prövning. Avgiften får vara högst 500 kronor.

Avgift får inte tas ut för

  • dig som är elev på komvux och som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller eller
  • dig som är elev på komvux och som, inom ramen för en kurs, genomgår prövning efter validering.

Prövning för dig som går i gymnasieskolan

Om du är elev i gymnasieskolan får du göra en prövning hos komvux, om du saknar betyg på den aktuella kursen eller gymnasiearbetet, eller om du inte blivit godkänd. Om du har minst betyget E i en kurs får du göra en prövning först när du har gått ut gymnasieskolan.

Validering

Validering innebär att du på ett strukturerat sätt får din kunskap och kompetens kartlagd och bedömd.

Om du saknar nödvändiga betyg eller intyg är validering ett sätt att bli behörig. Även du som har vissa formella betyg och intyg men saknar andra kan du bli validerad. Genom validering kan du också förkorta en utbildning eller bli kvalificerad för ett arbete. Om du har erfarenhet inom ett utbildningsområde kan validering förkorta utbildningstiden så att du inte behöver läsa det du redan kan.

Här kan du läsa mer om vart du ska vända dig för att bli validerad.

Jag vill studera:

På gymnasiet eller komvux

Om du har kunskaper och erfarenheter men saknar intyg för att söka till en utbildning på gymnasieskolan eller komvux kan du ansöka om att bli valdierad för att få dina kunskaper bedömda. Det gäller också om du vill anpassa nivån på dina studier eller förkorta studietiden så att du inte behöver läsa det du redan kan. Kontakta i första hand den kommun du bor i.

På högskola eller universitet

Du kan till exempel ansöka om en validering om du:

  • Har kunskaper och kompetenser från arbetslivet eller annan verksamhet som du vill använda för att komma in på en högskoleutbildning eller
  • har oavslutade studier som du vill tillgodoräkna dig.

Vänd dig till det lärosäte du vill studera på och ansök om att få din reella kompetens bedömd.

På yrkeshögskola

Du kan till exempel ansöka om en validering om du:

  • har du kunskaper och kompetenser som du vill använda för att komma in på en utbildning på yrkeshögskolan eller
  • vill tillgodoräkna dig tidigare studier för att förkorta en utbildning.

Vänd dig till utbildningsanordnaren för att ansöka om validering.

Jag vill arbeta

Om du är arbetssökande, saknar intyg och vill ha hjälp att få dina yrkeskunskaper bedömda kan du få hjälp av Arbetsförmedlingen att validera dina kunskaper. Kontakta i första hand din arbetsförmedlare.Du kan läsa mer om yrkesbedömningar på Arbetsförmedlingens webbplats, arbetsformeslingen.selänk till annan webbplats



Hjälpte informationen på den här sidan dig?
Senast uppdaterad 27 mars 2020