BASERAT PÅ DATA FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN

Skadereglerare

Ett varierande yrke med mycket kundkontakt och bedömningar av skador.

  • Empatisk förmåga
  • Förmåga att vara flexibel
  • Kommunikativ förmåga

Genomsnittligt löneintervall

28 900 - 51 800 SEK/mån

På 2 års sikt bedömer Arbetsförmedlingen att möjligheterna till arbete för skadereglerare och värderare kommer vara stora. Möjligheterna till arbete inom yrket ökar om du har relevanta certifikat, behörigheter eller yrkesbevis.

Arbetsuppgifter

Skadereglerarens jobb är att ta emot anmälningar från personer som vill ha ut ersättning från sina försäkringar. En anmälan kan också komma ifrån ett företag eller en annan organisation.

När kundens skadeanmälan kommit in bedömer skaderegleraren skadan. Ibland granskas kundens anmälan och skadorna som uppstått tillsammans med skadeinspektörer och besiktningsmän. Skadan kontrolleras och därefter bestäms hur stor ersättning kunden ska få.

Kontakterna med försäkringsbolagets kunder sker per telefon, e-post eller brev. Det kräver förmåga att förhandla med människor i besvärliga situationer. Ibland kan skaderegleraren och kunden ha olika uppfattning om hur försäkringsvillkoren ska tolkas. Då är det viktigt att lugnt förklara varför kunden inte kan få den önskade ersättningen.

Skaderegleraren måste kunna fatta snabba och korrekta beslut även när kunden är upprörd över den situation som är anledningen till kontakten med försäkringsbolaget. Därför är det viktigt att kunna behålla lugnet även i pressade situationer och i kontakt med upprörda människor.

Det rena skadereglerarjobbet är ett kontorsjobb. Jobbet gränsar också nära till besiktningsmannens (skadeinspektörens), som besiktigar skador, gör värderingar och skriver tekniska rapporter. Resultaten är underlag för åtgärder och utbetalning av försäkringsersättning. Vissa skadereglerare kan ha bitar av dessa yrkesgruppers uppgifter, och därmed ibland också åka ut och inspekterar skador på plats. De flesta skadereglerare träffar dock aldrig kunderna personligen.

Utbildningsvägar för skadereglerare

Yrket kräver i vissa fall ingen formell utbildning, men för vissa tjänster krävs en gymnasieutbildning eller en eftergymnasial utbildning.

Förslag på utbildningsvägar efter gymnasiet

Det kan finnas olika utbildningsvägar att gå efter gymnasiet för att bli skadereglerare till exempel

  • eftergymnasial utbildning
  • Skadereglerare har nytta av en ekonomisk, juridisk eller teknisk utbildning från högskolan. En teknisk/byggteknisk utbildning kan krävas för arbetet som besiktningsman.
  • vuxenutbildning
  • En alternativ väg till grundutbildning kan vara via en vuxenutbildning. Kontakta din kommun för frågor om utbudet av vuxenutbildning i din kommun.
  • företagsförlagd utbildning.
  • Försäkringsbolagen har egen utbildningsverksamhet för anställd personal.
/