Om grundskolan

Mellan 7 och 16 års ålder går barn i grundskolan, som är obligatorisk och avgiftsfri. I grundskolan ska eleverna få och utveckla kunskaper och värden. Den ska ge en bra grund för fortsatt utbildning.

Grundskolan ska ge en bra grund för fortsatt lärande

Det är obligatoriskt för alla barn att gå i grundskolan eller i någon motsvarande skolform, som anpassad grundskola, sameskola eller specialskola.

De flesta barn börjar i grundskolan det år som de fyller sju år. Det är också möjligt att låta vissa barn börja tidigare eller senare. Grundskolan är nio år och varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin.

Grundskoleutbildningen bygger på demokratiska principer och utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Alla elever har rätt till lika bra utbildning oavsett kön, livsåskådning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion, ålder eller var i Sverige de bor.

I skolan är alla elever viktiga och skolan ska alltid tänka på elevernas bästa när verksamheten planeras. Barn, elever och vuxna ska arbeta tillsammans och komma överens om gemensamma regler för en bra arbetsmiljö.

Alla får en plats i skolan

Kommunen du bor i ska informera om vilka skolor som finns i kommunen. Du kan lämna önskemål om vilken skola du vill att ditt barn ska gå i. Förutom kommunala skolor finns det fristående skolor. De kan ha egna antagningsregler. Om du vill att ditt barn ska gå i en fristående skola, kontakta skolan för att få veta vad som gäller.

Här på Utbildningsguiden kan du se vilka skolor som finns och jämföra olika skolor med varandra. Du kan också läsa om hur det går till att få en plats i skolan, eller så kan du fråga kommunen där du bor.

Alla skolor är avgiftsfria. Det betyder att det inte kostar något att gå i skolan.

Hitta och jämför grundskolor

Ansökan och antagning till grundskolan

Kommunal eller fristående skola?

Välja förskoleklass och grundskola eller anpassad grundskola, skolverket.se

Avgifter i skolan, skolverket.se

Skolor kan ha olika inriktningar

De flesta skolor har en allmän inriktning, men det finns också skolor med religiös inriktning och Waldorfskolor, där eleverna lär sig enligt Waldorfpedagogik. Enligt skollagen kan fristående skolor, till skillnad från offentliga, ha en konfessionell inriktning, alltså en religiös inriktning. Att utbildningen på en skola har en religiös inriktning kan till exempel innebära att de elever som vill ber tillsammans utanför den ordinarie undervisningen. Undervisningen på konfessionella skolor måste vara fri från religiösa inslag. Konfessionella skolor med religiös inriktning är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som eleverna får i kommunala grundskolor.

Även kommunala skolor kan ha inriktningar, till exempel någon kultur- eller idrottsinriktning.

Om undervisningen och skoldagen

Ditt barn går i skolan måndag till fredag. Eleverna träffar ofta flera olika lärare under skoldagen. Skolor kan arbeta på olika sätt med eleverna och väljer de läromedel som passar bäst för undervisningen. Det kan till exempel handla om böcker eller digitala läromedel.

Alla skolor styrs av skollagen och av en läroplan.

För varje ämne i skolan finns en kursplan. Den beskriver vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper ditt barn ska få möjlighet att utveckla inom ämnet.

Det finns också en timplan, som beskriver vilka ämnen som ingår i utbildningen och hur de fördelas mellan de olika årskurserna.

Lärarna ansvarar för innehållet i undervisningen och ser till att ditt barn får pröva olika sätt att arbeta. Det kan innebära att läraren håller genomgångar med klassen, men även att eleverna arbetar själva. Ibland gör elever och lärare studiebesök i verksamheter utanför skolan. Ditt barn får både praktiska och teoretiska kunskaper under skoldagen.

Ditt barn ska få använda sina egna erfarenheter och intressen i undervisningen. Hen får också lära sig att tänka kritiskt, ställa frågor och får kunskap om olika sätt att se på världen. Det mesta av skolarbetet gör ditt barn i skolan. I många skolor får eleverna också läxor som de ska göra efter skoltid.

Ditt barn får gratis lunch varje dag. På många skolor kan eleverna välja mellan olika maträtter. Prata med skolan om ditt barn behöver särskild kost.

Läroplan och kursplaner för grundskolan, skolverket.se

Timplan för grundskolan, skolverket.se

Bedömning och lärande

I undervisningen samtalar läraren med eleverna om hur de ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad de redan kan. Läraren kan ge återkoppling för att leda ditt barn framåt i lärandet. Det är viktigt att ditt barn får förståelse för sitt lärande och sitt behov av utveckling.

Utvecklingssamtal

Ett utvecklingssamtal innebär att ditt barn, läraren och du som vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur barnet trivs. Från och med årkurs 1 är det utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Samtalet ska ge en bild av ditt barns kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Under samtalet ska ni prata om hur skolan kan stödja och stimulera ditt barns utveckling och lärande. Samtalet ger både dig och ditt barn en möjlighet att påverka och ta ansvar för barnets skolgång. Till exempel kan ni prata om ifall ditt barn behöver extra anpassningar och särskilt stöd.

Omdömen och betyg

Du och ditt barn ska fortlöpande få information om hur det går i skolan. I årskurs 1–5 får ditt barn ett omdöme i varje ämne. Det är för att ditt barn och du som vårdnadshavare ska veta hur det går i skolan. Från och med årskurs 6 får ditt barn betyg en gång per termin.

När lärarna sätter betyg bedömer de vilka kunskaper ditt barn visat att hen har fått. När årskurs 9 är slut och ditt barn är färdigt med alla de ämnen som ingår i grundskolan får hen ett slutbetyg. Med slutbetyget söker man in till gymnasieskolan.

Betygsskalan har sex steg: A – F. För godkända resultat sätter läraren betygen A – E. För ett resultat som inte är godkänt sätter läraren ett F.

Anpassningar och stöd

Grundskolan ska ge ditt barn både kunskap och lust att lära sig mer under hela livet. Ditt barn ska få ledning och stimulans från sina lärare för att nå de betygskriterier som finns. Undervisningen ska anpassas efter ditt barns behov.

Ditt barn har rätt att få extra anpassningar och särskilt stöd om hen riskerar att inte uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som finns. Det gäller också om hen har andra svårigheter. Extra anpassningar och särskilt stöd kan exempelvis vara att ditt barn får extra tydliga instruktioner och extra träning eller hjälp att förstå texter.

Elever som uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller snabbare än andra ska få utmaningar på sin nivå för att kunna utvecklas och lära sig så mycket som möjligt.

Rätt att få hjälp i skolan, skolverket.se

Resursskolor

Prao

Prao betyder praktisk arbetslivsorientering och innebär att eleverna får prova på hur det är att arbeta på en arbetsplats. Alla elever i grundskolan, specialskolan och anpassade grundskolan ska göra prao i årskurs 8 och/eller 9. Det står i skollagen.

För att kunna göra bra val för framtiden är det viktigt att ditt barn får kunskap om arbetsmarknaden och erfarenheter av olika yrkesområden och branscher. Prao hjälper ditt barn att få syn på vilka kunskaper och förmågor som behövs i arbetslivet.

Skolan och arbetsplatsen samarbetar för att ditt barns praoplats ska vara lämplig och säker. Det kan till exempel handla om att utse handledare som stöd för ditt barn på arbetsplatsen och se till att arbetsgivare följer de regler om arbetstider och arbetsmiljö som finns. Ditt barn är försäkrat via skolan under praoperioden. Skolan ansvarar för att ditt barn är väl förberett för sin praoperiod.

Hälsa och välmående

Skolan arbetar förebyggande för att eleverna ska må bra. Det ska finnas tillgång till ett elevhälsoteam med skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Mellan förskoleklass och årskurs 9 ska ditt barn erbjudas en hälsokontroll minst tre gånger. Skolsköterskan kan hjälpa till med enkla sjukvårdsinsatser under skoltid, men om ditt barn behöver annan vård ska du vända dig till hälso- och sjukvården utanför skolan.

Ingen får mobba eller utsätta ditt barn för kränkningar

Skolan ska vara trygg och erbjuda lugn och ro för att alla ska kunna arbeta och trivas. På skolan arbetar personal och elever aktivt tillsammans för att alla i skolan ska känna sig trygga och möta varandra med respekt. Elever och vuxna ska arbeta tillsammans och komma överens om gemensamma regler för en bra arbetsmiljö.

Ingen ska behöva bli utsatt för kränkningar eller mobbning. Därför ska skolan ha rutiner och en plan mot det. Om någon behandlar ditt barn illa i skolan ska du i första hand kontakta skolans personal. Om problemen inte upphör kan du kontakta kommunen eller skolans ägare om det är en fristående skola. De är skyldiga att ta reda på vad som har hänt. Om de bedömer att det behövs ska de även åtgärda situationen. Om du fortfarande inte är nöjd kan du vända dig till Skolinspektionen.

Ingen får mobba dig, skolverket.se

Kränkande behandling, mobbning och diskriminering, skolverket.se

Skolan måste anmäla om en elev far illa

Att en elev far illa kan till exempel betyda att hen inte får tillräckligt med omsorg eller är utsatt för våld i hemmet. Det kan också betyda att hen är utsatt för våld i skolan. Om någon som arbetar i skolan misstänker att ett barn far illa måste skolan anmäla det till socialtjänsten.

Socialtjänsten ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen har en trygg uppväxt. När socialtjänsten får in en anmälan vill de ofta diskutera situationen med skolan och vårdnadshavarna för att hitta bra lösningar tillsammans. Det kan vara så att socialtjänsten gör en utredning och kommer fram till att inget behöver göras. Det betyder inte att personen som har gjort en anmälan har gjort fel. All personal på skolan har en skyldighet att göra en anmälan så fort de misstänker att ett barn far illa, även om det sedan visar sig att barnet mår bra och att det inte fanns något att oroa sig för.

Studie- och yrkesvägledning

Elever i grundskolan har rätt till studie- och yrkesvägledning. En studie- och yrkesvägledare kan informera om utbildningssystemet, arbetslivet och arbetsmarknaden. Det behövs för att ditt barn ska kunna planera för framtiden. En studie- och yrkesvägledare kan till exempel hjälpa ditt barn vid gymnasievalet. Ditt barn kan få stöd, information och vägledning för att kunna fundera kring olika valmöjligheter och komma fram till ett beslut.

Om din familj har ett annat modersmål än svenska

Om ditt barn har ett annat modersmål än svenska kan hen ha rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål eller sitt starkaste skolspråk.

Din rätt att läsa modersmål i grundskolan

Fritidshem

Ditt barn kan vara på fritidshemmet under de delar av dagen då hen inte vistas i skolan och under loven.

Om fritidshem