Om svensk skola och utbildning

Den svenska skolan är till för alla barn som bor i Sverige. Skolan ska vara trygg och erbjuda lugn och ro för att alla ska kunna arbeta och trivas. Det här avsnittet handlar om hur förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning fungerar i Sverige.

Första tiden i skolan

Utbildningen ska ge eleverna både kunskap och lust att lära sig mer under hela livet. För att nå kunskapskraven för utbildningen ska eleverna få ledning och stimulans från sina lärare. Varje elev ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina mål och förutsättningar, det gäller även de elever som har lättare att lära sig och når kunskapsmålen snabbare än andra elever.

Utbildningen ska vara demokratisk med respekt för mänskliga rättigheter och demokrati som grund. Alla elever har rätt till lika bra utbildning oavsett kön, livsåskådning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion, ålder eller var i Sverige de bor. I skolan är alla elever viktiga och skolan ska alltid tänka på elevernas bästa när verksamheten planeras. Barn, elever och vuxna ska arbeta tillsammans och komma överens om gemensamma regler för en bra arbetsmiljö.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs behov för att de ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i skolan. Elever som har ett annat modersmål än svenska kan ha rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål eller sitt starkaste skolspråk.

Alla får en plats i skolan

Kommunen du bor i ska informera om vilka skolor som finns i kommunen. Du kan lämna önskemål om vilken skola du vill att ditt barn ska gå i. På den här webbplatsen kan du se vilka skolor som finns i ditt närområde och jämföra olika skolor med varandra. Du kan också läsa om hur skolplacering går till eller fråga kommunen där du bor. Alla skolor är avgiftsfria.

Om din familj är ny i Sverige

För elever som är nya i Sverige gör skolan en kartläggning av barnets tidigare skolgång, kunskaper, erfarenheter och intressen. En tolk kan vara med vid kartläggningen, men är helt opartisk och påverkar inte bedömningen. Om ditt barn är mer än sju år ska en bedömning göras så snabbt som möjligt. Om ditt barn är sju år och har börjat skolan senast vid höstterminen det år ditt barn fyller sju år ska rektor bestämma vilken årskurs och klass ditt barn ska gå i.

Skolan vill samarbeta med dig

Som förälder eller vårdnadshavare har du ansvar för att ditt barn går i skolan. Skolan kommer att informera dig om ditt barns skolgång och bjuda in dig till möten med lärare och andra vårdnadshavare. Det är viktigt att ta del av information du får och delta i mötena. Det finns alltid en lärare som ansvarar för ditt barn i skolan. Kontakta ditt barns lärare om du har frågor.

Om undervisningen och skoldagen

Utbildning första tiden i skolan

Eleverna går i skolan måndag till fredag. De träffar ofta flera olika lärare under skoldagen. Skolor kan arbeta på olika sätt med eleverna och väljer de läromedel som passar bäst för undervisningen.

Läraren ansvarar för innehållet i undervisningen och ser till att eleverna får pröva olika sätt att arbeta. Det kan innebära att läraren håller genomgångar med klassen, men även att eleverna arbetar själva. Ibland gör elever och lärare studiebesök i verksamheter utanför skolan. I skolan arbetar eleven med både praktiska och teoretiska kunskaper under skoldagen.

Skolmat i skolan

Eleverna ska få använda sina egna erfarenheter och intressen i undervisningen. Eleverna får också lära sig att tänka kritiskt, ställa frågor och får kunskap om olika sätt att se på världen. Eleverna arbetar huvudsakligen med skolarbetet när de är i skolan. I många skolor får de också läxor som de ska göra efter skoltid. Eleverna får gratis lunch varje dag. På många skolor kan eleverna välja mellan olika maträtter. Prata med skolan om ditt barn behöver särskild kost.

Individuell studieplan

Nyanlända elever i årskurs 7 - 9 samt alla elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan. Planen ska följa eleven genom hela utbildningen och revideras vid behov. Oftast är det en lärare som tar fram planen tillsammans med eleven, men det är rektorn som har ansvaret för att skolan tar fram en plan och att eleven är delaktig.

Bedömning och lärande

I undervisningen samtalar läraren med eleverna om hur de ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad de redan kan. Läraren, eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda elever framåt i deras lärande. Det är viktigt att eleven själv får förståelse för sitt lärande och sitt behov av utveckling.

Utvecklingssamtal

Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och vårdnadshavare för omyndig elev träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utvecklingssamtal. För eleverna i förskoleklassen har skolan utvecklingssamtal minst en gång varje läsår. Samtalet ska ge en bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Under samtalet ska ni prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling och lärande. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång. Här tar man bland annat upp elevens eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

Anpassningar och stöd

Elever som riskerar att inte nå målen för undervisningen, eller har andra svårigheter, har rätt till stöd i skolan. Alla elever har rätt till ledning och stimulans i undervisningen för att lära sig så mycket som möjligt och när det behövs få extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar och särskilt stöd kan exempelvis vara att eleven får extra tydliga instruktioner extra träning eller hjälp att förstå texter. Elever som snabbare når kunskapskraven behöver utmanas på sin nivå för att kunna utvecklas och lära sig så mycket som möjligt.

Omdömen och betyg

Du och ditt barn ska fortlöpande få information om hur det går i skolan. I årskurs 1 - 5 får eleven ett omdöme i varje ämne. Det är för att ditt barn och du som vårdnadshavare ska veta hur det går i skolan. Från och med årskurs 6 får eleven betyg en gång per termin. Vid betygssättning bedömer lärarna vilka kunskaper eleven visat under terminen. Slutbetyg ges då eleven är färdig med alla de ämnen som ingår i grundskolan. Detta sker när årskurs 9 avslutas. Med slutbetyget söker man in till gymnasieskolan.

Betygsskalan har sex steg: A – F. För godkända resultat ges A - E och F ges för ett resultat som inte är godkänt. På grundsär- och gymnasiesärskolan används inte betyget F. Se texterna som handlar om grundskoleutbildning respektive gymnasieutbildning där särskolorna beskrivs.

Modersmål och svenska som andraspråk

Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Möjlighet att få utveckla modersmål underlättar inlärningen både av nya språk och kunskaper. Skolan har i uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål, så att eleverna får förutsättningar att utveckla språk (både modersmål och svenska) och kunskaper parallellt.

Modersmålsundervisning

Elever som har ett annat modersmål än svenska kan ha rätt till modersmålsundervisning. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar språkutveckling och lärande inom olika ämnen. Om du vill att ditt barn ska få modersmålsundervisning behöver du ansöka om det. Fråga skolan hur du ska göra och vilka krav som ställs.

Studiehandledning på modersmålet

En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det. Det gäller inte bara nyanlända elever. För nyanlända elever får studiehandledning ges på elevens starkaste skolspråk om det är ett annat än modersmålet. Till exempel så finns det nyanlända elever som varit på flykt under en längre tid och gått i skolan i ett annat land än sitt hemland och fått undervisning på ett annat språk än modersmålet. För de här eleverna kan det vara det språket som eleven bäst utvecklar sina kunskaper i. Studiehandledning på modersmålet hjälper eleverna att utveckla kunskaper i skolans ämnen och det svenska språket.

Svenska som andraspråk

Genom undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna ges möjligheter att utveckla svenska språket i tal och skrift så de kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära sig. Eleven ska kunna lita på sitt språk. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att kommunicera på svenska på den språkliga nivå som eleven befinner sig, utan att språket behöver vara korrekt i detaljer. Det är rektor som beslutar om en elev ska få undervisning i svenska som andraspråk.

Reglerna för att delta i svenska som andraspråk skiljer sig åt i grundskolan och i gymnasieskolan. För att en elev ska få läsa svenska som andraspråk i grundskolan ska eleven:

  • antingen ha ett annat modersmål än svenska eller
  • elever som har svenska som modersmål och har gått i skola i utlandet eller
  • vara invandrarelev och ha svenska som umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Dessutom ska eleven behöva undervisning i svenska som andraspråk.

En elev som går i gymnasieskolan och som har ett annat modersmål än svenska får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne istället för svenska.

Om förberedelseklass

För att lära sig svenska så fort som möjligt kan nyanlända elever få gå i en förberedelseklass samtidigt som de får undervisning i sin ordinarie klass. I förberedelseklassen får eleverna läsa de ämnen som ingår i den årskurs som eleven går i. Elever går i förberedelseklass i högst två år. Tanken är att eleverna så snart som möjligt ska läsa alla ämnen i sin ordinarie klass. Rektor beslutar när undervisning i förberedelseklass inte längre behövs.

Studie- och yrkesvägledning

Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, har rätt till studie- och yrkesvägledning. En studie- och yrkesvägledare ska regelbundet ge elever stöd, information och vägledning för att elever ska kunna pröva olika valmöjligheter för att kunna komma fram till ett slutligt beslut. En förutsättning för det är att få information och kunskap om utbildningssystemet, om arbetslivet och arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledning är därför centralt för att varje elev ska kunna planera för framtiden.

Fritidshem

Fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och lärande samt komplettera undervisningen i skolan och förskoleklassen. Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid genom att arbeta med språk, skapande, natur och fysiska aktiviteter. Fritidshemmet öppet för elever fram till vårterminen det år de fyller tretton år före och efter skoltid samt efter skollov. Det gör det möjligt för föräldrar att kunna arbeta eller studera. Fritidshemmen ligger oftast i samma byggnad som elevens skola eller i närheten av skolan.

Trygghet och hälsa

Illustrerar säkerhet och hälsa

Skolan ska vara trygg och erbjuda lugn och ro för att alla ska kunna arbeta och trivas. På skolan arbetar personal och elever aktivt tillsammans för att alla i skolan ska känna sig trygga och möta varandra med respekt. Barn, elever och vuxna ska tillsammans arbeta tillsammans och komma överens om gemensamma regler för en bra arbetsmiljö.

Ingen ska behöva bli utsatt för kränkande behandling. Därför ska skolan ha särskilda rutiner och en plan mot detta. Om någon behandlar ditt barn illa i skolan ska du i första hand kontakta skolans personal. Om problemen inte upphör kan du kontakta kommunen eller skolans ägare om det är en fristående skola. De är skyldiga att ta reda på vad som har hänt. Om de bedömer att det behövs ska de även åtgärda situationen. Om du fortfarande inte är nöjd kan du vända dig till Skolinspektionen.

Elevernas hälsa

Skolan arbetar förebyggande för att eleverna ska må bra. Det ska finnas tillgång till ett elevhälsoteam med skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Från förskoleklass till årskurs 9 erbjuds eleverna hälsokontroll minst tre gånger. Skolsköterskan kan hjälpa till med enkla sjukvårdsinsatser under skoltid, men om ditt barn är sjukt eller behöver annan vård ska du vända dig till hälso- och sjukvården utanför skolan.

Skolan måste anmäla om en elev far illa

Att fara illa kan till exempel vara att barnet inte har det bra på grund av till exempel bristande omsorg eller våld i hemmet, eller våld i skolan. Om skolan misstänker att ditt barn far illa måste skolan anmäla det till socialtjänsten. Socialtjänsten ansvarar för att alla barn och ungdomar i kommunen har en trygg uppväxt. När socialtjänsten får in en anmälan vill de ofta diskutera situationen med skolan och hemmet för att hitta bra lösningar tillsammans. Det kan vara så att socialtjänsten efter en utredning kommer fram till att det inte behöver göras något, det betyder inte att den personen som har gjort en anmälan har gjort fel. All personal på skolan har en skyldighet att göra en anmälan så fort de misstänker att ett barn far illa, även om det sedan visar sig att barnet mår bra och att det inte fanns något att oroa sig för.

Senast uppdaterad 27 mars 2020