Grundskolan

De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år. Efter förskoleklassen börjar de i den nioåriga grundskolan.

Lärare som visar något i en bok för två högstadieelever.

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. Då börjar de flesta barn i förskoleklass. Efter förskoleklassen börjar barnen i grundskolan eller motsvarande skolformer. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin.

Skolor kan vara kommunala eller fristående

Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet.

Varje grundskola har möjlighet att ha olika inriktningar, till exem­pel engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser.

Fristående skolor är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala skolor. Fristående skolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen.

Grundskoleutbildning

Grundskoleutbildning kan genomföras i flera olika skolformer, förutom i grundskolan även i grundsärskolan, specialskolan, sameskolan eller i förberedande dansarutbildning. Grundskoleutbildning kan även genomföras i olika former utomlands.

Verksamheten i grundskolan

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och utveckla deras förmåga att självständigt söka kunskap. Utbildningen i grundskolan ska ge eleverna kunskaper och bidra till personlig utveckling för alla elever. Den ska förbereda eleverna för aktiva livsval, främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Grundskolan ska ge en bra grund för fortsatt utbildning.

Grundskolans timplan och kursplan

I skolans timplan finns beskrivet vilka ämnen som ingår i utbildningen och hur de fördelas mellan de olika årskurserna. Elever som går i grundskolan har rätt till ett antal garanterade undervisningstimmar. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin.

Eleverna i grundskolan studerar svenska eller svenska som andraspråk, matematik, engelska, praktisk-estetiska ämnen, teknik, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, modersmål och moderna språk.

För varje ämne i skolan finns en kursplan. Den beskriver vad syftet med undervisningen är och vilka kunskaper ditt barn ska ges möjlighet att utveckla inom ämnet.

Verksamheten i skolan ska stämma överens med samhällets demokratiska värderingar och alla som arbetar i skolan ska respektera varje människas värde och vår miljö. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade och ges likvärdiga förutsättningar i skolan.

Bedömning och lärande i grundskolan

I skolan får eleven löpande information om vad han eller hon har lärt sig i förhållande till undervisningens mål. Läraren, eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som bidrar till att leda elever framåt i deras lärande. Lärare och elev samtalar också om hur eleven ska göra för att komma vidare i sina studier utifrån en bedömning av vad eleven behöver och redan kan. Det är viktigt att eleven själva får förståelse för sitt eget lärande och behov av utveckling.

Utvecklingssamtal i grundskolan

Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska ge en bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling och lärande. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång. Här tar man bland annat upp elevens eventuella behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

I de årskurser där betyg inte ges ska en skriftlig individuell utvecklingsplan skrivas en gång per läsår. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen och planering av elevens fortsatta skolgång.

Betyg och betygssättning i grundskolan

I slutet av varje termin från och med årskurs 6 får eleverna betyg i de ämnen som har ingått i undervisningen. Rektorn kan också besluta om betyg från årskurs 4. Slutbetyg sätts när årskurs 9 avslutas eftersom då är eleven färdig med grundskolan. Med slutbetyget söker eleven in till gymnasieskolan.

Betygsskalan har sex steg: A – F. A-E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat. Ett streck i betyget sätts om en elev haft så stor frånvaro att läraren inte kan sätta betyg.

Senast uppdaterad 22 september 2021