Om gymnasieskolan
Ungdomar som har gått klart grundskolan kan fortsätta att studera i gymnasieskolan, som är frivillig och inte kostar något. Det finns både yrkesprogram och högskoleförberedande program inom gymnasieskolan.
Gymnasieskolan vänder sig till dig som är mellan 16 och 20 år. Du kan börja gymnasieskolan senast under vårterminen det år du fyller 20 år. Gymnasieskolan är frivillig och avgiftsfri.
I gymnasieskolan studerar du bland annat ämnen som svenska, matematik, engelska och samhällskunskap. Dessutom väljer du ett eller flera ämnesområden att fördjupa dig i. Du får en bred kunskapsbas och utvecklar förmågor som problemlösning, kritiskt tänkande och kommunikation för att bli förberedd för vidare studier eller arbetslivet efter gymnasieskolan.
Nationella program
Det finns totalt 18 nationella gymnasieprogram, varav sex högskoleförberedande program och 12 yrkesprogram. Alla program pågår under tre år.
Högskoleförberedande program
Ett högskoleförberedande program förbereder dig för vidare studier på högskola eller universitet. Du får en högskoleförberedande examen när du avslutat programmet.
Om högskoleförberedande program
Yrkesprogram
Ett yrkesprogrammen förbereder dig för ett yrke. Alla yrkesprogram innehåller minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande där utbildningen sker på en arbetsplats. Du får en yrkesexamen när du avslutat programmet. Yrkesprogrammen ger också grundläggande behörighet till högskola och universitet om du väljer att läsa de nivåer på de ämnen som krävs för grundläggande behörighet.
Du kan även gå ett yrkesprogram som gymnasial lärling. Då sker minst halva utbildningen på en arbetsplats.
Introduktionsprogram
För dig som inte är behörig till ett nationellt program finns fyra introduktionsprogram. Introduktionsprogrammet ska ge dig behörighet till ett nationellt program eller leda till att du kan få ett arbete.
Vilket program du kan gå beror bland annat på vad du har för mål med din utbildning på programmet. Ett alternativ till att gå ett introduktionsprogram är att gå kvar i upp till två år till i grundskolan för att bli behörig till ett nationellt program.
Om du inte är behörig i Behörighetsregler och meritvärde
Bedömning och lärande i gymnasieskolan
Dina lärare ger dig regelbundet information om vad du har lärt dig i förhållande till de mål som finns för utbildningen och undervisningen.
Lärarna och andra elever kan ge återkoppling som bidrar till att leda dig framåt i ditt lärande. Du och dina lärare pratar också om hur du ska göra för att komma vidare i dina studier utifrån en bedömning av vad du behöver och redan kan. Det är viktigt att du själv får förståelse för ditt eget lärande och behov av utveckling.
Utvecklingssamtal i gymnasieskolan
Minst en gång varje termin ska du, din lärare och din vårdnadshavare (om du är under 18 år) träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur du trivs. Det kallas för ett utvecklingssamtal. Samtalet ska ge en bild av både din kunskapsutveckling och hur du trivs i skolan.
Under samtalet ska ni prata om hur skolan kan stödja och stimulera din utveckling och ditt lärande. Samtalet ger dig och din vårdnadshavare en möjlighet att påverka och ta ansvar för din skolgång.
Betyg i gymnasieskolan
Om du går ett nationellt program får du betyg efter varje avslutad kurs. I varje kurs finns det betygskriterier som du ska uppfylla. Du får också betyg på gymnasiearbetet.
På introduktionsprogram sätter läraren betyg efter varje avslutad kurs eller grundskoleämne.
Betygsskalan har sex steg: A – F. A - E står för godkända resultat och F för inte godkänt resultat. Om du har haft så stor frånvaro att läraren inte kan sätta betyg får du ett streck.
Prövning för betyg i gymnasieskolan
En prövning innebär att skolan bedömer om dina kunskaper motsvarar de betygskriterier som finns i kursplaner eller ämnesplaner. Efter en prövning får du ett betyg i det ämne eller den kurs som prövningen gäller.
Om du går i gymnasieskolan har du rätt att göra en prövning vid den egna skolan i
- alla kurser
- grundskoleämnen
- det gymnasiearbete som ingår i din individuella studieplan.
Men då ska du inte tidigare ha fått betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet. Eller så ska du ha fått betyget F.
Prövning för betyg, skolverket.se
Gymnasieskolor kan organiseras på olika sätt
Det finns kommunala, fristående och landstingsdrivna gymnasieskolor. Alla skolor är skyldiga att följa skollagen, bland annat när det gäller utbildningens innehåll och att sätta betyg.
Fristående skolor är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala skolor. Fristående skolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen.
/